2016-03-04 16:31

2016-03-04 16:32

Kraftfulla landskap och lysande portätt

ÅMÅL: Massiv minnesutställning över Allan Nilsson i konsthallen

Ända fram till slutet var Allan Nilsson synnerligen produktiv i sin ateljé. Nu har ett mindre urval av hans osålda tavlor sammanställts till en stor minnesutställning i Åmåls konsthall.
– Väldigt roligt att se så mycket grejer av honom, säger kollegan Lars-Erik Ohlsson, som svarar för hängningen.

Det finns och har alltid funnits ett antal konstnärer som inte behöver signera sina verk för att åskådaren ska veta vem som har hållit i penseln. Koloristen Allan Nilsson (1933–2015) tillhörde definitivt den skaran. Med sina kraftfulla målningar satte han bokstavligt talat färg på dalsländskt kulturliv.

– Allan var en väldigt fin konstnär. Han månade mycket om vår förening, säger Kerstin Nilsson, ordförande i Konstbild 82.

Ett 70-tal verk

Det är Konstbild 82 som arrangerar utställningen, men initiativet kommer målarens hustru, Stina Nilsson. Både hon och sonen Stefan fanns på plats under slutskedet av hängningen.

– Vi får se hur många verk det blir. Ett 70-tal har tagits med hit, säger Lars-Erik Ohlsson.

Grovt sett består utställningen av två delar. Medan ovanvåningen domineras av figurativa portätt med gåtfulla blickar, så är gatuplanet fullspäckat av expressionistiska färgexplosioner.

Attacken på duken var både ett motto och kännetecken för Allan Nilssons uttryckssätt.

– Han var väldigt fri i sitt måleri. Även om det ser löst och abstrakt ut på duken, så utgick han alltid från nått som fanns, landskap eller människor, säger Lars-Erik Ohlsson.

Kom som bagare

Allan Nilsson växte upp i Säffle, men flyttade till Åmål 1965, då han fick jobb på Wienerkonditoriet. Konstnärskapet löpte länge parallellt med arbete och familjeliv.

– Han satt ofta och skissade när vi gjorde utflykter och gjorde färdigt bilderna när han kom hem, minns sonen Stefan Nilsson.

I början var det framförallt oljefärg som gällde, men när tuberna byttes ut mot akryl ökade produktionstakten.

– Även om det inte blev lika mycket gjort på slutet, så fortsatte han ändå att sitta i ateljén varje dag, säger hustrun Stina Nilsson.

Utställningen pågår till och med den 24 mars.

Det finns och har alltid funnits ett antal konstnärer som inte behöver signera sina verk för att åskådaren ska veta vem som har hållit i penseln. Koloristen Allan Nilsson (1933–2015) tillhörde definitivt den skaran. Med sina kraftfulla målningar satte han bokstavligt talat färg på dalsländskt kulturliv.

– Allan var en väldigt fin konstnär. Han månade mycket om vår förening, säger Kerstin Nilsson, ordförande i Konstbild 82.

Ett 70-tal verk

Det är Konstbild 82 som arrangerar utställningen, men initiativet kommer målarens hustru, Stina Nilsson. Både hon och sonen Stefan fanns på plats under slutskedet av hängningen.

– Vi får se hur många verk det blir. Ett 70-tal har tagits med hit, säger Lars-Erik Ohlsson.

Grovt sett består utställningen av två delar. Medan ovanvåningen domineras av figurativa portätt med gåtfulla blickar, så är gatuplanet fullspäckat av expressionistiska färgexplosioner.

Attacken på duken var både ett motto och kännetecken för Allan Nilssons uttryckssätt.

– Han var väldigt fri i sitt måleri. Även om det ser löst och abstrakt ut på duken, så utgick han alltid från nått som fanns, landskap eller människor, säger Lars-Erik Ohlsson.

Kom som bagare

Allan Nilsson växte upp i Säffle, men flyttade till Åmål 1965, då han fick jobb på Wienerkonditoriet. Konstnärskapet löpte länge parallellt med arbete och familjeliv.

– Han satt ofta och skissade när vi gjorde utflykter och gjorde färdigt bilderna när han kom hem, minns sonen Stefan Nilsson.

I början var det framförallt oljefärg som gällde, men när tuberna byttes ut mot akryl ökade produktionstakten.

– Även om det inte blev lika mycket gjort på slutet, så fortsatte han ändå att sitta i ateljén varje dag, säger hustrun Stina Nilsson.

Utställningen pågår till och med den 24 mars.