2017-10-05 06:00

2017-10-05 06:00

Viktig insats mot nazismen gjordes i Tösse

Jag har en bostad i Göteborg. Hade jag varit där på lördagen, och inte i Stockholm, hade jag kunnat se Nordiska Motståndsrörelsen samlas på ett stenkasts avstånd, med sina fanor, sköldar och sin uniformslika klädsel.

Jag är 40-talist. I mitten på det århundradet föll nazismen och det tredje tyska riket sönder och samman med hjälp av blod, svett och tårar. Här i Sverige fanns också nazister. Låt vara inte särskilt många. Men de marscherade på gatorna under 1930- och 40-talen. Glesare förstås, ju längre tiden gick och det tyska nederlaget kom närmare. Aldrig har jag trott att jag skulle få uppleva nazister på gatorna.

Men nu är vi där. Hur har det kunnat bli så? En förklaring är säker alldeles sann. Historieprofessorn Dick Harrison stod för den i Svenska Dagbladet nyligen: Människan har aldrig lärt av historien. Det är som revykungen Karl Gerhard sjöng på sin tid i den berömda kupletten Den ökända hästen från Troja: Allting går igen ur tidens grus och mögel. Året var 1940, och Karl Gerhard förbjöds att framföra texten.

I en familj i Tösse levde motståndet mot nazismen starkt, närmare bestämt hos Viktor Olsson i Frillsäter och hos hans barn som antog det gamla släktnamnet Micrander. Vi är för övrigt avlägset släkt. Viktor Olsson hade ett stort arkiv, och i detta samlade han till allt annat också dokument rörande nazismen här på trakten; valsedlar, propagandamaterial och annat. Men dessutom material som man fick från de engelska och norska motståndsrörelserna. Bland annat en tidning från England. Ett av syskonen, Bengt Micrander, hade varit lärare på en folkhögskola i södra Sverige, och där undervisat i samhällsvetenskapliga ämnen. En serie föreläsningar hade handlat om förspelet till andra världskriget. Dessa fanns prydligt inbundna i Viktor Olssons arkiv som bevarats väl av Birgit Micrander.

Innan Birgit dog fick jag möjlighet att tillsammans med henne gå igenom arkivet i den del som handlade om nationalsocialismen. Vi bestämde att erbjuda materialet till Göteborgs Universitet och till en avdelning som samarbetade med Forum för levande historia. Som inrättades för att vi aldrig skulle glömma. Universitetet tog tacksamt emot allt som samlats. Vi levererade ett antal välfyllda kartonger. De sakkunniga på Universitet bedömde materialet som mycket intressant och värdefullt, inte minst Bengt Micranders föreläsningar.

Så, ett gammalt hem i Tösse har bidragit till försöken att aldrig glömma.

Lennart Widing

Hovpredikant Tydjebyn

Jag har en bostad i Göteborg. Hade jag varit där på lördagen, och inte i Stockholm, hade jag kunnat se Nordiska Motståndsrörelsen samlas på ett stenkasts avstånd, med sina fanor, sköldar och sin uniformslika klädsel.

Jag är 40-talist. I mitten på det århundradet föll nazismen och det tredje tyska riket sönder och samman med hjälp av blod, svett och tårar. Här i Sverige fanns också nazister. Låt vara inte särskilt många. Men de marscherade på gatorna under 1930- och 40-talen. Glesare förstås, ju längre tiden gick och det tyska nederlaget kom närmare. Aldrig har jag trott att jag skulle få uppleva nazister på gatorna.

Men nu är vi där. Hur har det kunnat bli så? En förklaring är säker alldeles sann. Historieprofessorn Dick Harrison stod för den i Svenska Dagbladet nyligen: Människan har aldrig lärt av historien. Det är som revykungen Karl Gerhard sjöng på sin tid i den berömda kupletten Den ökända hästen från Troja: Allting går igen ur tidens grus och mögel. Året var 1940, och Karl Gerhard förbjöds att framföra texten.

I en familj i Tösse levde motståndet mot nazismen starkt, närmare bestämt hos Viktor Olsson i Frillsäter och hos hans barn som antog det gamla släktnamnet Micrander. Vi är för övrigt avlägset släkt. Viktor Olsson hade ett stort arkiv, och i detta samlade han till allt annat också dokument rörande nazismen här på trakten; valsedlar, propagandamaterial och annat. Men dessutom material som man fick från de engelska och norska motståndsrörelserna. Bland annat en tidning från England. Ett av syskonen, Bengt Micrander, hade varit lärare på en folkhögskola i södra Sverige, och där undervisat i samhällsvetenskapliga ämnen. En serie föreläsningar hade handlat om förspelet till andra världskriget. Dessa fanns prydligt inbundna i Viktor Olssons arkiv som bevarats väl av Birgit Micrander.

Innan Birgit dog fick jag möjlighet att tillsammans med henne gå igenom arkivet i den del som handlade om nationalsocialismen. Vi bestämde att erbjuda materialet till Göteborgs Universitet och till en avdelning som samarbetade med Forum för levande historia. Som inrättades för att vi aldrig skulle glömma. Universitetet tog tacksamt emot allt som samlats. Vi levererade ett antal välfyllda kartonger. De sakkunniga på Universitet bedömde materialet som mycket intressant och värdefullt, inte minst Bengt Micranders föreläsningar.

Så, ett gammalt hem i Tösse har bidragit till försöken att aldrig glömma.

Lennart Widing

Hovpredikant Tydjebyn