2016-10-01 06:00

2016-10-01 06:00

Vet inte hur man ska leva

GÄSTKRÖNIKÖREN: Bibbi Moberg

Det var nog bättre förr i tiden! Numera är ju allt så farligt, så man vet inte hur man ska leva. Om man går ut för att ta en nypa frisk luft riskerar man att andas in luft som är full av föroreningar. Eller att bli påkörd av cyklisterna som har tagit över Åmåls trottoarer. Eller råka krocka med någon som går med sitt huvud ner och läser på sin mobiltelefon.

Det senast är ett slags bräda som ungdomarna använder för att ta sig fram, ser helt livsfarligt ut. Men det som jag är mest förundrar över, är alla dessa trottoarpratare som står överallt. Det gäller att åka slalom för att ta sig fram. Någon slalomåkare har jag aldrig varit med nu är jag riktigt duktig på detta. Tyvärr är det väl försent med en karriär som slalomåkare.

Folk är ju också så jäktade numera, till arbetet eller familjen kanske, om de nu har något arbete eller har någon familj. Nu för tiden vet man ju inte hur detta ligger till.

Sedan är det maten som man måste passa sig för, den är nu för tiden så full av farligheter att det kanske är bäst att se upp. Det varnas för tillsatser av olika slag och man ska passa sig för både socker och fett. Jag var för ett tag sedan på ett föredrag om mat med farliga tillsatser. Det var kloka ord som förmedlades, så jag gick ju genast och inventerade mitt kylskåp. Det blev ganska tomt. Nu har jag bytt ut somliga varor som jag brukar stoppa i mig, får se nu om jag blir friskare. Plånboken blev naturligtvis också en aning tunnare.

Tidningarna är också fulla av varningar, man ska se upp med ena eller det andra. Hur ska man veta vilket som är farligast, för eftersom att allt är farligt så gäller det att välja det minst farliga. Förr kunde man äta vad man ville utan att behöva få en massa pekpinnar från höger och vänster.

Inte nog med detta, vi varnas för att vi väger för mycket eller att vi väger för lite. Man kan tycka att vi själva skulle få bestämma vad vi vill väga, utan att media och tidningarna ska lägga sig i detta. Och när det gäller det man dricker så är det bäst att passa sig, själv dricker jag mest vanligt kranvatten – vi har gott vatten här i Åmål – men om jag ska vara ärlig så händer det att jag besöker en viss butik som har lite starkare varor än vatten. Detta hymlar jag inte med och struntar i vad omgivningen tycker om detta.

Det ska var gott att leva, annars kan det kvitta, som en känd grupp från Trollhättan brukar sjunga.

Det var nog bättre förr i tiden! Numera är ju allt så farligt, så man vet inte hur man ska leva. Om man går ut för att ta en nypa frisk luft riskerar man att andas in luft som är full av föroreningar. Eller att bli påkörd av cyklisterna som har tagit över Åmåls trottoarer. Eller råka krocka med någon som går med sitt huvud ner och läser på sin mobiltelefon.

Det senast är ett slags bräda som ungdomarna använder för att ta sig fram, ser helt livsfarligt ut. Men det som jag är mest förundrar över, är alla dessa trottoarpratare som står överallt. Det gäller att åka slalom för att ta sig fram. Någon slalomåkare har jag aldrig varit med nu är jag riktigt duktig på detta. Tyvärr är det väl försent med en karriär som slalomåkare.

Folk är ju också så jäktade numera, till arbetet eller familjen kanske, om de nu har något arbete eller har någon familj. Nu för tiden vet man ju inte hur detta ligger till.

Sedan är det maten som man måste passa sig för, den är nu för tiden så full av farligheter att det kanske är bäst att se upp. Det varnas för tillsatser av olika slag och man ska passa sig för både socker och fett. Jag var för ett tag sedan på ett föredrag om mat med farliga tillsatser. Det var kloka ord som förmedlades, så jag gick ju genast och inventerade mitt kylskåp. Det blev ganska tomt. Nu har jag bytt ut somliga varor som jag brukar stoppa i mig, får se nu om jag blir friskare. Plånboken blev naturligtvis också en aning tunnare.

Tidningarna är också fulla av varningar, man ska se upp med ena eller det andra. Hur ska man veta vilket som är farligast, för eftersom att allt är farligt så gäller det att välja det minst farliga. Förr kunde man äta vad man ville utan att behöva få en massa pekpinnar från höger och vänster.

Inte nog med detta, vi varnas för att vi väger för mycket eller att vi väger för lite. Man kan tycka att vi själva skulle få bestämma vad vi vill väga, utan att media och tidningarna ska lägga sig i detta. Och när det gäller det man dricker så är det bäst att passa sig, själv dricker jag mest vanligt kranvatten – vi har gott vatten här i Åmål – men om jag ska vara ärlig så händer det att jag besöker en viss butik som har lite starkare varor än vatten. Detta hymlar jag inte med och struntar i vad omgivningen tycker om detta.

Det ska var gott att leva, annars kan det kvitta, som en känd grupp från Trollhättan brukar sjunga.