2016-07-14 06:00

2016-07-14 06:00

Roosevelt och svenska modellen

KRÖNIKA

När 1920-talet var slut och ett nytt årtionde föddes var kapitalismen i kris. Det började med börskraschen på Wall Street i oktober 1929. På mindre än två år rasade den globala ekonomin samman. I Sverige kraschade Kreugers företagsimperium 1932. Krisen här blev djup. Arbetslösheten blev oerhörd. Av sågverksarbetarna, t ex i dessa trakter, var två av tre utan jobb. För många blev det ett liv i nöd. Journalisten och författaren Björn Elmbrant beskriver i boken ”Innan mörkret faller” (Atlas) hur hundratusentals människor, flest män, drevs ut på luffen på svenska vägar i ett mer eller mindre desperat hopp om tillfälliga påhugg.

På 30-talet i Åmål fanns Roos café. Detta låg bland den trähusbebyggelse som förr fanns där ICA nu finns. Min mor arbetade där. Gustaf Roos var baptistpastor i staden, och sedermera begravningsentreprenör. Hans hustru Ada drev cafét. Mor berättade ofta hur de serverade medellösa på luffen. En av dessa betalade med en kolteckning. En mörk bild av ett tjärn. I mitten av bilden en ljusstrimma. Kanske säger den något om tidsandan; mörk, med hopp om bättre tider. Bilden fanns i mitt barndomshem. Jag har den kvar.

30-talskrisen betydde att världshandeln krympte och protektionismen bredde ut sig. I USA lanserade Franklin D. Roosevelt en politik som innebar offentliga jobbsatsningar, sociala förbättringar och arbetarskydd, som skulle betalas med ökade skatter och lån för att täppa de hål som kunde uppstå när staten stimulerade ekonomin. Detta som blev en del av den svenska modellen. Elmbrant vill ha mer sådant. Vad den svenska modellen nu är torde emellertid vara lika töjbart som talet om svenska värderingar. Det är sådana värderingar som man själv gillar.

Sysselsättningen i Sverige bland inrikes födda ökar. Arbetslösheten är drygt 4 procent. Men den ökar bland utrikes födda. Över 24 procent nu. I ett material som hör till regeringens budgetunderlag sägs att vi 2020 riskerar en miljon människor i utanförskap; arbetslöshet eller beroende av försörjningsstöd. Det är bara fyra år dit. Samtidigt står kommunerna inför en utgiftsexplosion. Vård, skola och omsorg behöver byggas ut till följd av befolkningsökningen och åldersstrukturen.

Om vi inte skall få tillbaka ett samhälle med moderna luffare genom Sverige behövs förstås nya och rejälare tag i politiken. Och en sådan framtidstro som Roosevelt bidrog med till den svenska modellen.

Lennart Widing

Hovpredikant Tydjebyn

 

 

 

 

 

När 1920-talet var slut och ett nytt årtionde föddes var kapitalismen i kris. Det började med börskraschen på Wall Street i oktober 1929. På mindre än två år rasade den globala ekonomin samman. I Sverige kraschade Kreugers företagsimperium 1932. Krisen här blev djup. Arbetslösheten blev oerhörd. Av sågverksarbetarna, t ex i dessa trakter, var två av tre utan jobb. För många blev det ett liv i nöd. Journalisten och författaren Björn Elmbrant beskriver i boken ”Innan mörkret faller” (Atlas) hur hundratusentals människor, flest män, drevs ut på luffen på svenska vägar i ett mer eller mindre desperat hopp om tillfälliga påhugg.

På 30-talet i Åmål fanns Roos café. Detta låg bland den trähusbebyggelse som förr fanns där ICA nu finns. Min mor arbetade där. Gustaf Roos var baptistpastor i staden, och sedermera begravningsentreprenör. Hans hustru Ada drev cafét. Mor berättade ofta hur de serverade medellösa på luffen. En av dessa betalade med en kolteckning. En mörk bild av ett tjärn. I mitten av bilden en ljusstrimma. Kanske säger den något om tidsandan; mörk, med hopp om bättre tider. Bilden fanns i mitt barndomshem. Jag har den kvar.

30-talskrisen betydde att världshandeln krympte och protektionismen bredde ut sig. I USA lanserade Franklin D. Roosevelt en politik som innebar offentliga jobbsatsningar, sociala förbättringar och arbetarskydd, som skulle betalas med ökade skatter och lån för att täppa de hål som kunde uppstå när staten stimulerade ekonomin. Detta som blev en del av den svenska modellen. Elmbrant vill ha mer sådant. Vad den svenska modellen nu är torde emellertid vara lika töjbart som talet om svenska värderingar. Det är sådana värderingar som man själv gillar.

Sysselsättningen i Sverige bland inrikes födda ökar. Arbetslösheten är drygt 4 procent. Men den ökar bland utrikes födda. Över 24 procent nu. I ett material som hör till regeringens budgetunderlag sägs att vi 2020 riskerar en miljon människor i utanförskap; arbetslöshet eller beroende av försörjningsstöd. Det är bara fyra år dit. Samtidigt står kommunerna inför en utgiftsexplosion. Vård, skola och omsorg behöver byggas ut till följd av befolkningsökningen och åldersstrukturen.

Om vi inte skall få tillbaka ett samhälle med moderna luffare genom Sverige behövs förstås nya och rejälare tag i politiken. Och en sådan framtidstro som Roosevelt bidrog med till den svenska modellen.

Lennart Widing

Hovpredikant Tydjebyn