2016-06-14 09:00

2016-06-14 09:00

Dolk löste tjuvnaden

KOLUMNEN

Engelskan fortsätter utarma ärans och hjältarnas språk. Senast är det Jönköpings universitet som kallar sig ”Jönköping University”.

Folk på Språkrådet anmäler saken till JO och menar att ett universitet har särskilt ansvar att slå vakt om vårt svenska språk.

Saken värd att diskutera i SVT:s debattprogram ”Opinion Live”.

 

Nya vajervägen mellan Ånimskog och Tösse framskrider i rasande fart. Imponerande hur välplanerat skogsröjning, grävskopor, bergsprängning, ångvältar och allt annat verkar vara. Särskilt hur bortschaktade massor transporteras till depåer i väntan på återfyllning av vissa partier.

Vägtrafiken har under arbetena påverkats förvånansvärt lite. Skickligt.

Fartbegränsning förekommer förstås. På en 50-sträcka körde dock en skåpbil om hela kön i hög fart. På bilen stod ”ABF – FOLKBILDARE”.

 

Skotjuv förmörkar tillvaron för folk i Ånimskog. Men tack vare spaningsverksamhet och välkänd slutledningsförmåga kom Maj-Lis Dolk förövaren på spåren.

Exklusivt för vidare befordran till PD:s läsare berättar hon om hur fotbeklädnader mystiskt försvinner kring Vingevägen.

Det började med att Maj-Lis klädde sig i sina röda sommarskor. När hon skulle använda dem igen, var de försvunna. Hon letade och letade.

– Var det så att jag tagit av mig skorna och lämnat dem utomhus? funderade Maj-Lis.

Dolk kände till att rävar gärna släpar iväg saker och kontaktade nu Sven-Erik Pettersson – jägare och naturkännare. ”Troligt att räven tagit dem”, slog han fast.

 

Närmsta grannen Ulrika kom så med ytterligare en pusselbit. En räv bor under ladugården i Berg. De två tog en kvällspromenad till rävboningen. Där fann Maj-Lis en modern känga i gräset. Med tydliga bitmärken. Vid en senare promenad till nämnda ladugård kom dramats upplösning.

– Vad är det där i gräset? En röd damsko. Min sko lite biten på.

– Gissa om hjärtat tog ett skutt, berättar Maj-Lis. Jag kommer att gå till ladugården igen och kanske hittar jag en röd sko till, säger Dolk om skodramat.

 

För egen del vill jag förekomma alla eventuella rykten om att Kerstin Edvinsson, förra ägaren till ladugården, skulle ligga bakom med dresserade skorävar. Jag känner henne som en genomärlig människa, som har biskopens venia att predika och är vår vägförenings ordförande.

Folk på Språkrådet anmäler saken till JO och menar att ett universitet har särskilt ansvar att slå vakt om vårt svenska språk.

Saken värd att diskutera i SVT:s debattprogram ”Opinion Live”.

 

Nya vajervägen mellan Ånimskog och Tösse framskrider i rasande fart. Imponerande hur välplanerat skogsröjning, grävskopor, bergsprängning, ångvältar och allt annat verkar vara. Särskilt hur bortschaktade massor transporteras till depåer i väntan på återfyllning av vissa partier.

Vägtrafiken har under arbetena påverkats förvånansvärt lite. Skickligt.

Fartbegränsning förekommer förstås. På en 50-sträcka körde dock en skåpbil om hela kön i hög fart. På bilen stod ”ABF – FOLKBILDARE”.

 

Skotjuv förmörkar tillvaron för folk i Ånimskog. Men tack vare spaningsverksamhet och välkänd slutledningsförmåga kom Maj-Lis Dolk förövaren på spåren.

Exklusivt för vidare befordran till PD:s läsare berättar hon om hur fotbeklädnader mystiskt försvinner kring Vingevägen.

Det började med att Maj-Lis klädde sig i sina röda sommarskor. När hon skulle använda dem igen, var de försvunna. Hon letade och letade.

– Var det så att jag tagit av mig skorna och lämnat dem utomhus? funderade Maj-Lis.

Dolk kände till att rävar gärna släpar iväg saker och kontaktade nu Sven-Erik Pettersson – jägare och naturkännare. ”Troligt att räven tagit dem”, slog han fast.

 

Närmsta grannen Ulrika kom så med ytterligare en pusselbit. En räv bor under ladugården i Berg. De två tog en kvällspromenad till rävboningen. Där fann Maj-Lis en modern känga i gräset. Med tydliga bitmärken. Vid en senare promenad till nämnda ladugård kom dramats upplösning.

– Vad är det där i gräset? En röd damsko. Min sko lite biten på.

– Gissa om hjärtat tog ett skutt, berättar Maj-Lis. Jag kommer att gå till ladugården igen och kanske hittar jag en röd sko till, säger Dolk om skodramat.

 

För egen del vill jag förekomma alla eventuella rykten om att Kerstin Edvinsson, förra ägaren till ladugården, skulle ligga bakom med dresserade skorävar. Jag känner henne som en genomärlig människa, som har biskopens venia att predika och är vår vägförenings ordförande.

  • Sune Tholin