2016-05-31 06:00

2016-05-31 06:00

Om krig och hyggen

Länge har jag undrat över förre integrationsministern Erik Ullenhags (L) insatser. Men nu ser jag att han ska lämna landet och bli ambassadör i Jordanien, så allt ordnar sig till sist. Sen, när han efter några år återvänder, kan han säkert bli en god landshövding eller annan statlig ämbetsman. Flera folkpartister har genom åren haft en sådan karriär och gjort utomordentliga insatser i nya roller.

I ärlighetens namn finns det mycket bra och goda människor i Liberalerna. Men lite märkligt är den krigiska inställning som finns i partitoppen. Det stämmer liksom inte med den bild vi har av L-aktiva här i Åmål.

Jag har väldigt svårt att föreställa mig Tage Stahre dra i fält och avlossa skarpa salvor. Inte heller Thomas Olson. Fast Thorin? Tja. Och rätt fredlige Håkan Sandberg? Kan denne trots allt bära med sig krigiska influenser från sin tid som högerman?

1905 höll kriget på att braka löst. Norrmännen hade ensidigt beslutat att lämna unionen med Sverige. En skymf mot åldrige Oscar II tyckte högerkrafterna. Det skramlades med vapen och en svensk invasion av Norge vara ytterst nära.

Den gången spelade liberalerna med Karl Staaff i spetsen en avgörande roll för att det inte blev ett blodigt möte med broderfolket. Men om Jan Björklund fått bestämma? Hualigen.

Nu lite fredligare grejer. Jag ser i senaste numret av tidskriften Vi, att det har blivit fel om släktskapet. Kalle Anka är inte farbror till Knatte, Fnatte och Tjatte. Hur skulle han kunna vara det? De tre är ju söner till Kalles syster Dunbella. Morbror Kalle, ska det vara.

Vidare uppmärksammar nämnda kulturtidskrift att Kalle Anka alltid är byxlös, utom när han badar.

Fast likadant är det i en annan känd familj, kan påminnas om. Pappa Mumintroll (och väl även mamman?) går alltid omkring naken i serierutorna. Först när han lägger sig åker pyjamasen på.

Märkliga klädvanor i seriernas värld.

Så en lite allvarligare sak så här på slutet. En vädjan om uppmärksamhet och rättvisa har kommit från Osborne i Göteborg. Han tycker att kompisen Kal får alldeles för mycket kredd i denna spalt.

– Även en annan kan finna ett korn, påminner Osborne. Ta bara det här när Kal för ett par år sen började tappa håret.

– Vem var det då, om inte jag, som blixtsnabbt konstaterade ”det börja änna likna ett Kalhygge”.

Länge har jag undrat över förre integrationsministern Erik Ullenhags (L) insatser. Men nu ser jag att han ska lämna landet och bli ambassadör i Jordanien, så allt ordnar sig till sist. Sen, när han efter några år återvänder, kan han säkert bli en god landshövding eller annan statlig ämbetsman. Flera folkpartister har genom åren haft en sådan karriär och gjort utomordentliga insatser i nya roller.

I ärlighetens namn finns det mycket bra och goda människor i Liberalerna. Men lite märkligt är den krigiska inställning som finns i partitoppen. Det stämmer liksom inte med den bild vi har av L-aktiva här i Åmål.

Jag har väldigt svårt att föreställa mig Tage Stahre dra i fält och avlossa skarpa salvor. Inte heller Thomas Olson. Fast Thorin? Tja. Och rätt fredlige Håkan Sandberg? Kan denne trots allt bära med sig krigiska influenser från sin tid som högerman?

1905 höll kriget på att braka löst. Norrmännen hade ensidigt beslutat att lämna unionen med Sverige. En skymf mot åldrige Oscar II tyckte högerkrafterna. Det skramlades med vapen och en svensk invasion av Norge vara ytterst nära.

Den gången spelade liberalerna med Karl Staaff i spetsen en avgörande roll för att det inte blev ett blodigt möte med broderfolket. Men om Jan Björklund fått bestämma? Hualigen.

Nu lite fredligare grejer. Jag ser i senaste numret av tidskriften Vi, att det har blivit fel om släktskapet. Kalle Anka är inte farbror till Knatte, Fnatte och Tjatte. Hur skulle han kunna vara det? De tre är ju söner till Kalles syster Dunbella. Morbror Kalle, ska det vara.

Vidare uppmärksammar nämnda kulturtidskrift att Kalle Anka alltid är byxlös, utom när han badar.

Fast likadant är det i en annan känd familj, kan påminnas om. Pappa Mumintroll (och väl även mamman?) går alltid omkring naken i serierutorna. Först när han lägger sig åker pyjamasen på.

Märkliga klädvanor i seriernas värld.

Så en lite allvarligare sak så här på slutet. En vädjan om uppmärksamhet och rättvisa har kommit från Osborne i Göteborg. Han tycker att kompisen Kal får alldeles för mycket kredd i denna spalt.

– Även en annan kan finna ett korn, påminner Osborne. Ta bara det här när Kal för ett par år sen började tappa håret.

– Vem var det då, om inte jag, som blixtsnabbt konstaterade ”det börja änna likna ett Kalhygge”.