2016-05-07 09:00

2016-05-07 09:00

Vi hade ju de våra runt om

GÄSTKRÖNIKÖREN: Bibbi Moberg

Var det bättre förr? Det är svårt att uttala sig om det var bättre förr än det är nu.

När jag var barn gick min far varje morgon upp tidigt på morgonen och tände i spisen, för att vi skulle kunna äta frukost i ett varmt kök. Varje ledig stund under vintrarna tillbringade far på vedbacken och högg ved. Vi fick naturligtvis vara med och bära in ved och fyll på vedlåren.

Far jagade också varje helg. Detta var ett stort intresse han hade och det gjorde att vi fick tillskott till vår mathållning, som annars bestod av fläsk från farföräldrarnas gård. Vi hade ju ingen frys, så mor saltade ner fläsket. Vi barn var inte så förtjusta i detta fläsk, men det var ju bara att äta. Vi skulle aldrig ha vågat protesterat.

Vi fick gå till gården och plocka ägg i hönshuset. Äggen var smutsiga och fulla med hönsskit och vi tyckte det var äckligt. Men när mor hade förvandlade äggen till pannkakor, så åt vi med stor förtjusning. Och sylten på dessa pannkakor hade vi varit med och tillverkat genom att vi alltid fick vara med, naturligtvis under lite gnäll, och plocka bär.

Men visst var det bättre förr på det viset att vi kände en stor trygghet, för vi hade ju de våra runt om, och det fanns alltid någon ledig famn att krypa in i om vi hade problem.

Det låstes inga dörrar utan det var bara att stiga på. Vi hade kamrater att leka med och man hälsade på hos varandra utan att bjudas. Det fanns ingen tv och vi ägnade oss med att leka, och vi var ute i ur och skur.

Jag kan heller inte komma ihåg att några mobbade varandra och kommenterade vilka kläder de hade på sig. Jag har alltid varit knubbig, det var jag redan som barn, hade det varit nu så hade jag kanske blivit mobbad för det. Det var inget konstigt med att se lite annorlunda ut.

Nu för tiden så har vi el, värme, kyl och frys. Och naturligtvis tv, radio, video, dator, med mera.

Vi har så bråttom att vi inte hinner besöka våra grannar. Vi kanske inte ens känner dem. Samhället har blivit så annorlunda att det är svårt att leva i för många. Det mobbas för mycket i vårt samhälle, inte bara i våra skolor, utan också i vuxenvärlden. Detta med nätmobbningen är ju numera ett stort problem.

Många barn lever i splittrade familjer och har inga far- och morföräldrar att gå till. Det är ett mycket hårdare samhälle att leva i än när vi växte upp. Numera måste dörren var låst och man ska inte svara i telefon om det är ett okänt nummer.

Var det bättre förr? Det är svårt att uttala sig om det var bättre förr än det är nu.

När jag var barn gick min far varje morgon upp tidigt på morgonen och tände i spisen, för att vi skulle kunna äta frukost i ett varmt kök. Varje ledig stund under vintrarna tillbringade far på vedbacken och högg ved. Vi fick naturligtvis vara med och bära in ved och fyll på vedlåren.

Far jagade också varje helg. Detta var ett stort intresse han hade och det gjorde att vi fick tillskott till vår mathållning, som annars bestod av fläsk från farföräldrarnas gård. Vi hade ju ingen frys, så mor saltade ner fläsket. Vi barn var inte så förtjusta i detta fläsk, men det var ju bara att äta. Vi skulle aldrig ha vågat protesterat.

Vi fick gå till gården och plocka ägg i hönshuset. Äggen var smutsiga och fulla med hönsskit och vi tyckte det var äckligt. Men när mor hade förvandlade äggen till pannkakor, så åt vi med stor förtjusning. Och sylten på dessa pannkakor hade vi varit med och tillverkat genom att vi alltid fick vara med, naturligtvis under lite gnäll, och plocka bär.

Men visst var det bättre förr på det viset att vi kände en stor trygghet, för vi hade ju de våra runt om, och det fanns alltid någon ledig famn att krypa in i om vi hade problem.

Det låstes inga dörrar utan det var bara att stiga på. Vi hade kamrater att leka med och man hälsade på hos varandra utan att bjudas. Det fanns ingen tv och vi ägnade oss med att leka, och vi var ute i ur och skur.

Jag kan heller inte komma ihåg att några mobbade varandra och kommenterade vilka kläder de hade på sig. Jag har alltid varit knubbig, det var jag redan som barn, hade det varit nu så hade jag kanske blivit mobbad för det. Det var inget konstigt med att se lite annorlunda ut.

Nu för tiden så har vi el, värme, kyl och frys. Och naturligtvis tv, radio, video, dator, med mera.

Vi har så bråttom att vi inte hinner besöka våra grannar. Vi kanske inte ens känner dem. Samhället har blivit så annorlunda att det är svårt att leva i för många. Det mobbas för mycket i vårt samhälle, inte bara i våra skolor, utan också i vuxenvärlden. Detta med nätmobbningen är ju numera ett stort problem.

Många barn lever i splittrade familjer och har inga far- och morföräldrar att gå till. Det är ett mycket hårdare samhälle att leva i än när vi växte upp. Numera måste dörren var låst och man ska inte svara i telefon om det är ett okänt nummer.