2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Tänkte Kristina på Åmål?

Så bra! Nu låter Michael Karlsson (S) och kommunstyrelsen Åmålsborna komma till tals om utformningen av Plantaget och det vi kallar Gamla staden. Det gick lite väl fort ett tag.

En kommitté har tillsatts för att till en början kolla vad Åmålsborna tycker. Sammansättningen känns betryggande. Inte minst bra när nu Margareta Nilars mer aktivt får bidra med sin sakkunskap.

En del stryk har stadsdelen fått i frånvaron av en helhetssyn. Men det som finns kvar är en tillgång för vår stad. En annan sak är att det säkert blir svårt att få total samsyn kring Gamla staden.

Området kring Kulturmagasinet – eller som många helst ännu vill säga ”Gamla kyrkan” – är åtminstone sommartid något av Åmåls hjärta. Kanske ska det få namnet ”Drottning Kristinas plats”. Fast drottningen var bara 16 år när Åmål grundades och var väl inte så involverad i stadsrättigheterna. Och när hon senare abdikerat, dragit till Rom och spolat Luther, tänkte hon nog inte så mycket på oss här vid Åmålsåns mynning.

Förra veckans rader om kungarna Kol och Burislev verkade inte skapa mätbar rojalistisk yra här i staden. Så jag lockar med ännu en regent med minst sagt egendomligt namn. Jag tänker på Edmund Slemme som regerade cirka 1050 –1060.

Tillnamnet Slemme fick han enligt Äldre Västgötalagen kungalängd för att han var ”slisker [girig] och inte god att trotsa”. Man får utgå från tillägget var ett verk av fiender. Svårt att tänka sig att kungen själv vid tillträdet förkunnade ”Mitt konunganamn skall vara Edmund Slemme”.

Hursomhelst fixade Edmund tillsammans med danske kungen en bestående reglering av gränsen mellan Sverige och Danmark. Först 600 år senare blev det ändringar – då di svenske saklöst flyttade gränsen till Öresund.

Så en rojalistisk framåtblick. Någon gjorde i veckan en halsbrytande beräkning och använde därvid exponentiell tillväxt à la schackbrädet och riskornen.

Kungliga familjen var fem till antalet 2012. Nu har det blivit 10. Fortsätter det med en fördubbling av prinsar och prinsessor vart femte år, är antalet vid nästa sekelskifte 1,3 miljoner. Själv får jag det till 1,7 miljoner men det bjuder jag på.

Sammanlagda apanaget blir åtta tusen miljarder kronor. Om året.

Men det finns felkällor i beräkningarna, det medges.

En kommitté har tillsatts för att till en början kolla vad Åmålsborna tycker. Sammansättningen känns betryggande. Inte minst bra när nu Margareta Nilars mer aktivt får bidra med sin sakkunskap.

En del stryk har stadsdelen fått i frånvaron av en helhetssyn. Men det som finns kvar är en tillgång för vår stad. En annan sak är att det säkert blir svårt att få total samsyn kring Gamla staden.

Området kring Kulturmagasinet – eller som många helst ännu vill säga ”Gamla kyrkan” – är åtminstone sommartid något av Åmåls hjärta. Kanske ska det få namnet ”Drottning Kristinas plats”. Fast drottningen var bara 16 år när Åmål grundades och var väl inte så involverad i stadsrättigheterna. Och när hon senare abdikerat, dragit till Rom och spolat Luther, tänkte hon nog inte så mycket på oss här vid Åmålsåns mynning.

Förra veckans rader om kungarna Kol och Burislev verkade inte skapa mätbar rojalistisk yra här i staden. Så jag lockar med ännu en regent med minst sagt egendomligt namn. Jag tänker på Edmund Slemme som regerade cirka 1050 –1060.

Tillnamnet Slemme fick han enligt Äldre Västgötalagen kungalängd för att han var ”slisker [girig] och inte god att trotsa”. Man får utgå från tillägget var ett verk av fiender. Svårt att tänka sig att kungen själv vid tillträdet förkunnade ”Mitt konunganamn skall vara Edmund Slemme”.

Hursomhelst fixade Edmund tillsammans med danske kungen en bestående reglering av gränsen mellan Sverige och Danmark. Först 600 år senare blev det ändringar – då di svenske saklöst flyttade gränsen till Öresund.

Så en rojalistisk framåtblick. Någon gjorde i veckan en halsbrytande beräkning och använde därvid exponentiell tillväxt à la schackbrädet och riskornen.

Kungliga familjen var fem till antalet 2012. Nu har det blivit 10. Fortsätter det med en fördubbling av prinsar och prinsessor vart femte år, är antalet vid nästa sekelskifte 1,3 miljoner. Själv får jag det till 1,7 miljoner men det bjuder jag på.

Sammanlagda apanaget blir åtta tusen miljarder kronor. Om året.

Men det finns felkällor i beräkningarna, det medges.