2016-03-05 06:00

2016-03-10 16:02

Skulle Mellerud vara roligare?

Jag, för min del, tycker att Åmål är roligare än Mellerud. Och definitivt än Dals Ed.

Så jag vet inte riktigt hur branschorganisationen Fastighetsägarna tänker. (Se artikeln på nyhetsplats här i tidningen). Men tydligen premieras det högt, hur många restauranger kommunerna har. Alltså inte korvkiosker och fik. Antal serveringstillstånd per invånare slår högt.

Åre hamnar i topp. Såklart. Stackars Essunga är tråkigast. Där finns bara tre serveringstillstånd. Men känn nöjespulsen i Mellerud! Det vibrerar, bara man kommer in på Köpmantorget.

Bärs på Wärs.

Men inte är det väl så tråkigt i Åmål? Våra uppskattade vår- och sommarevenemang borde helt klart sorteras in under rolig-kategorin. Fast, det är klart. Fotofesten och bokdagar är väl ganska torrlagda. Och på bluesfesten kanske det mesta är medhavt. Såväl blött som torrt.

Det vore mer intressant om jämförelsen till exempel gällt roliga personer, sådana som är underhållande och får folk att skratta. Men det är klart, då står vi oss ändå slätt mot Mellerud.

Jag säger bara: Anders Ljungqvist! Vad har vi att sätta emot? Nada.

Förslaget som ligger om ny länsindelning i Sverige är tilltalande för oss Åmålsbor. Precis som kommunalrådet Michael Karlsson påpekar i intervjun i torsdags-PD, så skulle Åmål för första gången sedan 1600-talet inte hamna i utkanten av ett intresseområde.

Åmål blir helt enkelt mer centralt i det nya storlänet. Värmland och Karlstad kan förhoppningsvis agera motpol mot starka Göteborg, som nu suger åt sig det mesta av resurserna.

Vi kan dra fler fördelar av närheten till Säffle och Karlstad.

Bye, bye, Näl.

I Värmland är opinionen splittrad. Vänstern verkar luta åt Göteborg och högern åt Stockholm. Precis som vanligt, med andra ord.

Verklighet kan förslaget bli tidigast 2019. Eller mer troligt 2023.

Var på skidtävling i onsdags, för första gången på länge, och slogs då av att fler och fler namn också är verb. Som Tindra och Vilja. Det fick mig att tänka på denna fullt begripliga mening – som fungerar bra på dalsländska – av enbart namn:

Kalle Ville Börje Åke Bob.

Min far minns Anders Ljungqvist. Som uppvärmare inför showen med Tommy Emmanuel. I farsans fall funkade det utmärkt. En rejäl blodtryckshöjare!

Jag, för min del, tycker att Åmål är roligare än Mellerud. Och definitivt än Dals Ed.

Så jag vet inte riktigt hur branschorganisationen Fastighetsägarna tänker. (Se artikeln på nyhetsplats här i tidningen). Men tydligen premieras det högt, hur många restauranger kommunerna har. Alltså inte korvkiosker och fik. Antal serveringstillstånd per invånare slår högt.

Åre hamnar i topp. Såklart. Stackars Essunga är tråkigast. Där finns bara tre serveringstillstånd. Men känn nöjespulsen i Mellerud! Det vibrerar, bara man kommer in på Köpmantorget.

Bärs på Wärs.

Men inte är det väl så tråkigt i Åmål? Våra uppskattade vår- och sommarevenemang borde helt klart sorteras in under rolig-kategorin. Fast, det är klart. Fotofesten och bokdagar är väl ganska torrlagda. Och på bluesfesten kanske det mesta är medhavt. Såväl blött som torrt.

Det vore mer intressant om jämförelsen till exempel gällt roliga personer, sådana som är underhållande och får folk att skratta. Men det är klart, då står vi oss ändå slätt mot Mellerud.

Jag säger bara: Anders Ljungqvist! Vad har vi att sätta emot? Nada.

Förslaget som ligger om ny länsindelning i Sverige är tilltalande för oss Åmålsbor. Precis som kommunalrådet Michael Karlsson påpekar i intervjun i torsdags-PD, så skulle Åmål för första gången sedan 1600-talet inte hamna i utkanten av ett intresseområde.

Åmål blir helt enkelt mer centralt i det nya storlänet. Värmland och Karlstad kan förhoppningsvis agera motpol mot starka Göteborg, som nu suger åt sig det mesta av resurserna.

Vi kan dra fler fördelar av närheten till Säffle och Karlstad.

Bye, bye, Näl.

I Värmland är opinionen splittrad. Vänstern verkar luta åt Göteborg och högern åt Stockholm. Precis som vanligt, med andra ord.

Verklighet kan förslaget bli tidigast 2019. Eller mer troligt 2023.

Var på skidtävling i onsdags, för första gången på länge, och slogs då av att fler och fler namn också är verb. Som Tindra och Vilja. Det fick mig att tänka på denna fullt begripliga mening – som fungerar bra på dalsländska – av enbart namn:

Kalle Ville Börje Åke Bob.

Min far minns Anders Ljungqvist. Som uppvärmare inför showen med Tommy Emmanuel. I farsans fall funkade det utmärkt. En rejäl blodtryckshöjare!