2016-02-09 06:00

2016-02-09 06:00

Västgötaklimax med flygplanet

Som isen åtminstone tillfälligt var borta kunde jag inte motstå att ta årets första sjötur.

Därute någonstans norr om Vingen ska flygplansvraket ligga. Ni minns säkert det där planet som senvintern 1945 brinnande passerade Topperud. Fyraårige Rune Ericsson sprang in till sina föräldrar och berättade.

För några år sen började vrakletare specialiserade på flygplan söka i Tössebäcken. 2013 fick polisen in en hittegodsanmälan om att man funnet ett flygplansvrak. Men vad hände sen?

Något lite om saken vet jag. 2014 gick ett par dykare gå ner för närmare undersökning. Man måste formellt ha en dykledare på ytan, så jag fick rycka in.

– Fåglarna visar var vi är, sa dykarna och försvann i djupet.

Jodå. En stor flock sjöfåglar var genast på plats. De uppfattade bubblorna som småfisk men drog besvikna strax vidare.

Nå, det som på sonarbilderna verkligen såg ut som ett sönderbrutet flygplan, var i själva verket en stensamling, Det gällde även det som uppfattats som ett båtvrak strax intill. Ett stående stenblock såg ut som en styrhytt på bilderna. Västgötaklimax.

Besvikelsen hos vrakletarna var stor. Men bara för någon dag sen fick jag en indikation på att man ska återkomma.

– Vraket finns där. Vi ska leta vidare!

Så till bensinpumpar och scouter. Med stor behållning läser jag i DN kåserier av gamle journalisten Ove Säverman.

Säverman och jag är väl ungefär jämgamla. Då brukar det finnas beröringspunkter i tillbakablickarna. Nu senast blev jag påmind om BP, samt om min korta tid som scout.

BP hade på sin tid en massa bensinstationer i Sverige – även på Karlstadsvägen här i Åmål. Från början var pumparna blåa. Mackarna kallades ”Blå pumpen” även sen pumparna blivit gröna. När Säverman skulle bli scout, måste han svara på några frågor. T.ex. vad betyder BP. Aningslöst svarade han ”Blå pumpen”. Men det var scoutgrundaren Baden-Powell som avsågs. Scoutledaren trodde han drev med honom och blev förbaskad.

Som 12-åring gick jag gå med i KFUM. Vid invigningsceremonin i ett mörkt rum måste jag dricka ett glas utspädd ättika och ett glas god hallonsaft.

– Följ dagens löften så blir ditt liv som saften, sa scoutledaren. Om inte, blir det surt som ättikan.

Nu på äldre dar måste jag dra ner på sockret. Borde ha valt ättiksvägen.

 

Därute någonstans norr om Vingen ska flygplansvraket ligga. Ni minns säkert det där planet som senvintern 1945 brinnande passerade Topperud. Fyraårige Rune Ericsson sprang in till sina föräldrar och berättade.

För några år sen började vrakletare specialiserade på flygplan söka i Tössebäcken. 2013 fick polisen in en hittegodsanmälan om att man funnet ett flygplansvrak. Men vad hände sen?

Något lite om saken vet jag. 2014 gick ett par dykare gå ner för närmare undersökning. Man måste formellt ha en dykledare på ytan, så jag fick rycka in.

– Fåglarna visar var vi är, sa dykarna och försvann i djupet.

Jodå. En stor flock sjöfåglar var genast på plats. De uppfattade bubblorna som småfisk men drog besvikna strax vidare.

Nå, det som på sonarbilderna verkligen såg ut som ett sönderbrutet flygplan, var i själva verket en stensamling, Det gällde även det som uppfattats som ett båtvrak strax intill. Ett stående stenblock såg ut som en styrhytt på bilderna. Västgötaklimax.

Besvikelsen hos vrakletarna var stor. Men bara för någon dag sen fick jag en indikation på att man ska återkomma.

– Vraket finns där. Vi ska leta vidare!

Så till bensinpumpar och scouter. Med stor behållning läser jag i DN kåserier av gamle journalisten Ove Säverman.

Säverman och jag är väl ungefär jämgamla. Då brukar det finnas beröringspunkter i tillbakablickarna. Nu senast blev jag påmind om BP, samt om min korta tid som scout.

BP hade på sin tid en massa bensinstationer i Sverige – även på Karlstadsvägen här i Åmål. Från början var pumparna blåa. Mackarna kallades ”Blå pumpen” även sen pumparna blivit gröna. När Säverman skulle bli scout, måste han svara på några frågor. T.ex. vad betyder BP. Aningslöst svarade han ”Blå pumpen”. Men det var scoutgrundaren Baden-Powell som avsågs. Scoutledaren trodde han drev med honom och blev förbaskad.

Som 12-åring gick jag gå med i KFUM. Vid invigningsceremonin i ett mörkt rum måste jag dricka ett glas utspädd ättika och ett glas god hallonsaft.

– Följ dagens löften så blir ditt liv som saften, sa scoutledaren. Om inte, blir det surt som ättikan.

Nu på äldre dar måste jag dra ner på sockret. Borde ha valt ättiksvägen.

 

  • Sune Tholin