2015-09-22 06:00

2015-09-22 06:00

Dalslands politiker måste rycka upp sig

MAKTEN DALS LÅNGED: Vad sker ett år efter valet?

Grundlurade

För ett år sedan valdes 159 fullmäktigeledamöter att företräda dalslänningarna i kommunernas högsta beslutande instanser. Uppgifterna i media anger att den negativa utvecklingen i Dalsland fortsätter. Inga ansvariga framträder och berättar hur de vill skapa en ljusare framtid för Dalslands invånare de närmaste tio-tjugo åren.

Ledamöterna under tidigare valperioder har misslyckats, men de nyvalda har ju åtagit sig att ändra på det. De vill kanske inte öppet förklara i vilken svår situation de försatts i av sina företrädare?

För att förstå har jag studerat Västra Götaland 2020. Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014–2020. som har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen enligt förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete.

Målet är tydligt. Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Det låter bra, men gäller det alla? För man har gett strategin en tydlig storstadskaraktär och har inrättat regionala centra/noder, med koncentration till Trestad, Borås och Skövde. Man ålägger respektive kommunalförbund att ta fram delregionala genomförandeplaner. Jag förstår det som att för dalslandskommunernas del skall Fyrbodal ta fram planerna. Men direktören för Fyrbodal uttryckte tydligt i Dalslänningen den 10 oktober 2014 att hans förbund inte har något som helst uppdrag från dalslandskommunerna!

Det kan vara värt att notera att dalslänningarna inte har valt makthavarna i Fyrbodals kommunalförbund och därmed inte kan ställa dem till svars.”

Dalslands fullmäktigeledamöter tycks ha låtit sig bli grundlurade! Det verkar vara planerat från högre ort att ingen tillväxt skall ske i Dalslandskommunerna.

Dalslands politiker måste rycka upp sig och själva stå för landskapets utveckling. Då gäller förstås att man visar ledarskap, orkar ha framtidstro, tänker i större banor och tillsammans ackumulerar en styrka stor nog att hävda sig mot överheten i Västra Götaland och Fyrbodal samt själv odlar kontakter med näringslivet.

Det är ett stort åtagande, men varje folkvald ledamot har skyldighet att veta och förstå situationen. Hur de löser uppgiften är livsavgörande för invånarna.

Kanske de kan repa mod i vetskapen om att regering och riksdag har uppmärksammat att den kommunala demokratin på många håll blivit dysfunktionell och vill åstadkomma en bättring. 2014 års demokratiutredning skall lämna betänkande i januari 2016. Den undersöker möjligheterna till inflytande och delaktighet i Sverige mellan de allmänna valen, partiernas funktionssätt samt de förtroendevaldas representativitet och villkor.

Utredaren, Olle Wästberg, (även SKL) har officiellt uttalat att ledamöterna i för hög utsträckning lämnar ifrån sig makten till tjänstemän och kommunstyrelsens ordförande. Vidare uppmärksammas att partiernas medlemstal minskar och den kvarstående kärnan sätter upp varandra på vallistorna och vänder ryggen mot väljarna. Utredningen funderar över om inga personer skall få vara med i både kommunens fullmäktige och styrelse.

Det låter uppfriskande och som ett betänkande att se fram emot.

Civilminister Shekarabi följer upp med en utredning om Sveriges kommunindelning.

De 159 fullmäktigeledamöterna i Dalsland kommer att hamna i väljarnas blickfång. Hoppas att de omfattar den politiska kallelsens tre ideal (Max Weber): Lidelse, ansvarskänsla, ögonmått.

Till slut vill jag erinra om att demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. Det tycker jag många skall tänka på och hålla bättre kontakt med media.

Bara så får allmänheten möjlighet att avgöra vilka personer de skall rösta på vid nästa val.

Nils-Erik Janson

För ett år sedan valdes 159 fullmäktigeledamöter att företräda dalslänningarna i kommunernas högsta beslutande instanser. Uppgifterna i media anger att den negativa utvecklingen i Dalsland fortsätter. Inga ansvariga framträder och berättar hur de vill skapa en ljusare framtid för Dalslands invånare de närmaste tio-tjugo åren.

Ledamöterna under tidigare valperioder har misslyckats, men de nyvalda har ju åtagit sig att ändra på det. De vill kanske inte öppet förklara i vilken svår situation de försatts i av sina företrädare?

För att förstå har jag studerat Västra Götaland 2020. Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014–2020. som har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen enligt förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete.

Målet är tydligt. Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Det låter bra, men gäller det alla? För man har gett strategin en tydlig storstadskaraktär och har inrättat regionala centra/noder, med koncentration till Trestad, Borås och Skövde. Man ålägger respektive kommunalförbund att ta fram delregionala genomförandeplaner. Jag förstår det som att för dalslandskommunernas del skall Fyrbodal ta fram planerna. Men direktören för Fyrbodal uttryckte tydligt i Dalslänningen den 10 oktober 2014 att hans förbund inte har något som helst uppdrag från dalslandskommunerna!

Det kan vara värt att notera att dalslänningarna inte har valt makthavarna i Fyrbodals kommunalförbund och därmed inte kan ställa dem till svars.”

Dalslands fullmäktigeledamöter tycks ha låtit sig bli grundlurade! Det verkar vara planerat från högre ort att ingen tillväxt skall ske i Dalslandskommunerna.

Dalslands politiker måste rycka upp sig och själva stå för landskapets utveckling. Då gäller förstås att man visar ledarskap, orkar ha framtidstro, tänker i större banor och tillsammans ackumulerar en styrka stor nog att hävda sig mot överheten i Västra Götaland och Fyrbodal samt själv odlar kontakter med näringslivet.

Det är ett stort åtagande, men varje folkvald ledamot har skyldighet att veta och förstå situationen. Hur de löser uppgiften är livsavgörande för invånarna.

Kanske de kan repa mod i vetskapen om att regering och riksdag har uppmärksammat att den kommunala demokratin på många håll blivit dysfunktionell och vill åstadkomma en bättring. 2014 års demokratiutredning skall lämna betänkande i januari 2016. Den undersöker möjligheterna till inflytande och delaktighet i Sverige mellan de allmänna valen, partiernas funktionssätt samt de förtroendevaldas representativitet och villkor.

Utredaren, Olle Wästberg, (även SKL) har officiellt uttalat att ledamöterna i för hög utsträckning lämnar ifrån sig makten till tjänstemän och kommunstyrelsens ordförande. Vidare uppmärksammas att partiernas medlemstal minskar och den kvarstående kärnan sätter upp varandra på vallistorna och vänder ryggen mot väljarna. Utredningen funderar över om inga personer skall få vara med i både kommunens fullmäktige och styrelse.

Det låter uppfriskande och som ett betänkande att se fram emot.

Civilminister Shekarabi följer upp med en utredning om Sveriges kommunindelning.

De 159 fullmäktigeledamöterna i Dalsland kommer att hamna i väljarnas blickfång. Hoppas att de omfattar den politiska kallelsens tre ideal (Max Weber): Lidelse, ansvarskänsla, ögonmått.

Till slut vill jag erinra om att demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. Det tycker jag många skall tänka på och hålla bättre kontakt med media.

Bara så får allmänheten möjlighet att avgöra vilka personer de skall rösta på vid nästa val.

Nils-Erik Janson