2016-10-03 10:55

2016-10-03 10:55

En musik som går rakt in i hjärtat

MELLERUD: Weeping Willows fyllde konsertsalen två gånger

Kulturbruket på Dal var fullsatt två gånger när Weeping Willows på lördagen kom till Mellerud under sin succékantade turné. Publiken njöt och gav stående ovationer efter en nästan två timmar lång hitparad.

Weeping Wiilows sentimentala och melankoliska musik går hem i många olika läger och åldersgrupper och nästan 20 år efter genombrottet fortsätter bandet att skriva och spela tidlös och storslagen musik som går rakt in i hjärtat. I Mellerud sålde biljetterna till två föreställningar, slut på nolltid och samma sak i Karlstad dagen efter.

Weeping Willows gjorde alltså fyra konserter på drygt ett dygn men av detta märkte publiken ingenting. Bandet levererade, med spelglädje och fulländad musikalitet, en helgjuten och 100-procentig konsert med sångaren och stilikonen Magnus Carlson som oklanderlig, sympatisk och ödmjuk värd som man bara måste älska.

– Det känns som om vi blivit kompisar ikväll. Om ni ska titta på Så mycket bättre i tv i höst kan ni peka på mig och säga: Honom känner jag! Och säger någon att jag verkar vara en sur kille så säger ni 'Det är han inte alls. Jag vet. För jag känner honom'.

Magnus Carlsson har en len och smäktande sångröst och omger sig med skickliga och drivna musiker. Multimusikern Niko Röhlke glänser bakom alla sina instrument men också trumslagaren Anders Hernestam och gitarristen Ola Nyström levererar liksom naturligtvis den tillfällige basisten Anders Kappelin.

För den som kan sitt Weeping Willows var konserten en renodlad hitparad men så har bandet en låtlista som heter duga med ett drygt halvdussin album att ösa ur. Det blev också smakprov från var och en av de gamla skivorna: Från låtar som ”Different places”, ”Lovers never say goodbye” och ”True to you” till ”My love is not blind” och ”Go find your happiness” från skivan som kom i våras. Låtar som så tydligt visar bandets tydliga särprägel och karaktär.

Till konsertens absoluta höjdpunkter hörde den storslagna ”We will never kiss again”, med sin tydliga Enrico Morricone-flirt och svängiga ”Let the river flow”, som Magnus Carlsson kallar finsk Rautalantarock.

Men det som publiken togs med sig var ändå de två extranumren: ”Touch me” och bandets signaturmelodi ”Broken promised land”.

Weeping Wiilows sentimentala och melankoliska musik går hem i många olika läger och åldersgrupper och nästan 20 år efter genombrottet fortsätter bandet att skriva och spela tidlös och storslagen musik som går rakt in i hjärtat. I Mellerud sålde biljetterna till två föreställningar, slut på nolltid och samma sak i Karlstad dagen efter.

Weeping Willows gjorde alltså fyra konserter på drygt ett dygn men av detta märkte publiken ingenting. Bandet levererade, med spelglädje och fulländad musikalitet, en helgjuten och 100-procentig konsert med sångaren och stilikonen Magnus Carlson som oklanderlig, sympatisk och ödmjuk värd som man bara måste älska.

– Det känns som om vi blivit kompisar ikväll. Om ni ska titta på Så mycket bättre i tv i höst kan ni peka på mig och säga: Honom känner jag! Och säger någon att jag verkar vara en sur kille så säger ni 'Det är han inte alls. Jag vet. För jag känner honom'.

Magnus Carlsson har en len och smäktande sångröst och omger sig med skickliga och drivna musiker. Multimusikern Niko Röhlke glänser bakom alla sina instrument men också trumslagaren Anders Hernestam och gitarristen Ola Nyström levererar liksom naturligtvis den tillfällige basisten Anders Kappelin.

För den som kan sitt Weeping Willows var konserten en renodlad hitparad men så har bandet en låtlista som heter duga med ett drygt halvdussin album att ösa ur. Det blev också smakprov från var och en av de gamla skivorna: Från låtar som ”Different places”, ”Lovers never say goodbye” och ”True to you” till ”My love is not blind” och ”Go find your happiness” från skivan som kom i våras. Låtar som så tydligt visar bandets tydliga särprägel och karaktär.

Till konsertens absoluta höjdpunkter hörde den storslagna ”We will never kiss again”, med sin tydliga Enrico Morricone-flirt och svängiga ”Let the river flow”, som Magnus Carlsson kallar finsk Rautalantarock.

Men det som publiken togs med sig var ändå de två extranumren: ”Touch me” och bandets signaturmelodi ”Broken promised land”.