2017-03-20 11:42

2017-03-20 19:11

Lustfylld litteraturdag på Sagabiografen

ÅMÅL: Nya och etablerade röster

Med engagemang läste författarna sina texter under Nordiska novelldagen. Publiken, som nästan hela dagen översteg 100 personer i biosalongen på Saga, trivdes med kort men stor litteratur.

Den elfte novelldagen bjöd på gratis inträde. Besökarna kunde ändå lätta på plånboken genom att köpa fika i biografens kafé, eller handla böcker av Åmåls bokhandel, som hade ett välbesökt bord i entrén.

Många människor gillar att läsa, så även Åmåls kommunalråd Michael Karlsson (S), som invigde dagen. Han pratade om yttrandefrihet, och såg fram emot att lyssna på flyktingtjejerna som går en bokcirkel i Åmål under ledning av Victor Estby.

Karlsson, som själv har en bok av Tom Clancy på nattduksbordet, blev inte besviken. Visst var 19-åriga Rawan Alzoabi och 20-åriga Fatima Salem lite nervösa. Men de läste på bra svenska, texterna var starka och intressanta.

– Ingen tycker längre om sommaren när soldaterna är arga, läste Fatima Salem.

Hennes berättelse handlade om en flicka på en buss i krigets Syrien, en buss som stoppades vid en kontroll. Man kunde nästan se svettpärlorna på busschaufförens panna, och höra hjärtslagen hos passagerarna.

Skratt och sorg

Före lunch fick publiken lyssna till Susanna Alakoski, som läste ur ”April i anhörigsverige” och finlandssvenske Anders Larsson, som läste ur ”Ett barns memoarer”. Larssons berättelse drog ner många skratt. Susanna Alakoski berörde på ett annat sätt.

Framgången med romanen ”Svinalängorna” 2006 gjorde henne känd. Den blev film och teater och gav henne chansen att säga upp sig från sitt jobb för att jobba på heltid som författare. Boken har levt vidare och har dykt upp som litteratur på socialhögskolor, och i gymnasieskolor.

– Mina tre barn har fått läsa den som kurslitteratur, det känns lite konstigt.

En som berörde var prisbelönta novellisten och barnboksförfattaren Ingvild Hedemann Rishöi. Hennes text om en fattig, ung, ensamstående mamma var lätt att ta till sig. Det var också kul att höra om hennes förhållande till författarskapet. Om hur hon fått kritik för att novellerna var för sorliga. Hennes mamma skrev till och med ett alternativt slut till en novell.

– Den kan ni få köpa om ni vill, mamma säljer den för 20 kronor.

Gillar gråt

Ingvild Hedemann Rishöi, som har en bakgrund som journalist, berättar att hon blir glad när människor blir berörda.

– En del säger att de gråter, och då blir jag jätteglad. Jag läser själv för att drömma mig bort och bli berörd. Så länge jag skapar känslor hos läsaren, är jag nöjd.

Den mest kände författaren var Theodor Kallifatides, som tillhört den svenska eliten sedan debuten på svenska på 1970-talet. Han var författare redan när han kom till Sverige, och bytte litterärt språk. Den senaste boken handlar om ett byte tillbaka, när grekiskan hjälpte honom att hitta ur den skrivkramp han drabbats av.

Resultatet, och vägen dit beskriver han i ”Ett nytt liv”, som han läste ur.

Konferencieren Björn Skog, ordförande i Dalslands litteraturförening, var glad för samarbetet med Åmåls kommun, som han ansåg var ovanlig när det gäller uppbackningen av kultur. När det gäller bokdagarna och novelldagen, föreningens stora arrangemang, trodde Skog att den relation arrangörerna har med författarna, är avgörande för att många återvänder.

Torgny Karstedt sa vad han, för sin del, tyckte präglade novelldagen.

– Stil och värdighet.

Den elfte novelldagen bjöd på gratis inträde. Besökarna kunde ändå lätta på plånboken genom att köpa fika i biografens kafé, eller handla böcker av Åmåls bokhandel, som hade ett välbesökt bord i entrén.

Många människor gillar att läsa, så även Åmåls kommunalråd Michael Karlsson (S), som invigde dagen. Han pratade om yttrandefrihet, och såg fram emot att lyssna på flyktingtjejerna som går en bokcirkel i Åmål under ledning av Victor Estby.

Karlsson, som själv har en bok av Tom Clancy på nattduksbordet, blev inte besviken. Visst var 19-åriga Rawan Alzoabi och 20-åriga Fatima Salem lite nervösa. Men de läste på bra svenska, texterna var starka och intressanta.

– Ingen tycker längre om sommaren när soldaterna är arga, läste Fatima Salem.

Hennes berättelse handlade om en flicka på en buss i krigets Syrien, en buss som stoppades vid en kontroll. Man kunde nästan se svettpärlorna på busschaufförens panna, och höra hjärtslagen hos passagerarna.

Skratt och sorg

Före lunch fick publiken lyssna till Susanna Alakoski, som läste ur ”April i anhörigsverige” och finlandssvenske Anders Larsson, som läste ur ”Ett barns memoarer”. Larssons berättelse drog ner många skratt. Susanna Alakoski berörde på ett annat sätt.

Framgången med romanen ”Svinalängorna” 2006 gjorde henne känd. Den blev film och teater och gav henne chansen att säga upp sig från sitt jobb för att jobba på heltid som författare. Boken har levt vidare och har dykt upp som litteratur på socialhögskolor, och i gymnasieskolor.

– Mina tre barn har fått läsa den som kurslitteratur, det känns lite konstigt.

En som berörde var prisbelönta novellisten och barnboksförfattaren Ingvild Hedemann Rishöi. Hennes text om en fattig, ung, ensamstående mamma var lätt att ta till sig. Det var också kul att höra om hennes förhållande till författarskapet. Om hur hon fått kritik för att novellerna var för sorliga. Hennes mamma skrev till och med ett alternativt slut till en novell.

– Den kan ni få köpa om ni vill, mamma säljer den för 20 kronor.

Gillar gråt

Ingvild Hedemann Rishöi, som har en bakgrund som journalist, berättar att hon blir glad när människor blir berörda.

– En del säger att de gråter, och då blir jag jätteglad. Jag läser själv för att drömma mig bort och bli berörd. Så länge jag skapar känslor hos läsaren, är jag nöjd.

Den mest kände författaren var Theodor Kallifatides, som tillhört den svenska eliten sedan debuten på svenska på 1970-talet. Han var författare redan när han kom till Sverige, och bytte litterärt språk. Den senaste boken handlar om ett byte tillbaka, när grekiskan hjälpte honom att hitta ur den skrivkramp han drabbats av.

Resultatet, och vägen dit beskriver han i ”Ett nytt liv”, som han läste ur.

Konferencieren Björn Skog, ordförande i Dalslands litteraturförening, var glad för samarbetet med Åmåls kommun, som han ansåg var ovanlig när det gäller uppbackningen av kultur. När det gäller bokdagarna och novelldagen, föreningens stora arrangemang, trodde Skog att den relation arrangörerna har med författarna, är avgörande för att många återvänder.

Torgny Karstedt sa vad han, för sin del, tyckte präglade novelldagen.

– Stil och värdighet.

Detta hände på Nordiska novelldagen, Sagabiografen i Åmål 18 mars 2017

Dalslands litteraturförenings ordförande Björn Skog, tillika konferencier, hälsade välkommen. Åmåls kommunalråd Michael Karlsson invigde.

Projektledaren Victor Estby berättade om satsningen Nya röster. Fatima Salem och Rawan Alzoabi, Åmål, läste ur sina bidrag till boken Nya röster.

Susanna Alakoski läste ur April i anhörigsverige.

Finländaren Anders Larsson läste ur Ett barns memoarer.

Lunch, liksom fikapauser, bjöds på av Samverket, på andra sidan gatan.

Johan Theorin läste ur novellen Knackningar.

Torgny Karstedt, som ersatte Adda Djörup, läste ur Karlssons pojke.

Victor Estby läste några berättelser ur boken Under.

Ingvild Hedemann Rishöi läste ur sin sista novellsamling Vinternoveller.

Theodor Kallifatides läste ur sin senaste bok Ännu ett liv.