2017-03-17 17:50

2017-03-17 17:50

Åmål är utpekad hackspettstrakt

ÅMÅL: Kommunen efterlyser förankring och samordning snarare än paintballgevär

Åmåls kommun hör till en av fem fokustrakter som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen pekar ut i sitt förslag till nytt åtgärdsprogram för vitryggig hackspett.
Åmåls remissvar skiljer sig kraftigt från Årjängs, om paintballgevär. Men det är samtidigt inte odelat positivt. Framför allt pekar Åmål på behovet av samordning, med andra åtgärdsprogram och med landsbygdsprogrammet.

Det gamla åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett gick ut 2014. Nu är ett nytt på gång och Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har skickat ett förslag till nytt program för åren 2017 till 2021 ut på remiss.

Årjängs kommun väckte stor uppmärksamhet långt utanför kommunens gränser med sitt förslag om att skjuta hackspettar med paintballgevär.

I Årjäng är kommunalrådet centerpartistiskt. Centern i Åmål ser dock ingen särskild partiuppfattning kring hackspettar. Anne Sörqvist (C) säger att det är en kärna i Centern att värna naturvärden och biotoper och att värna landsbygden. Men hon tycker samtidigt att frågan är lite knepig just vad gäller den vitryggiga hackspetten.

– Det är väldigt få individer, som det har gjorts stora insatser för och sedan sticker de härifrån. Den är ju inte utrotningshotad i världen, utan den är bara skyddsvärd just här, säger Sörqvist.

Annan typ av svar

Åmåls kommun, som är utpekat i åtgärdsprogrammet som en av fem geografiska fokustrakter i Sverige, har skickat in en helt annan typ av svar. Det remissvar som kommunstyrelsen har godkänt handlar i första hand om bättre samverkan.

”Åmåls kommun är förhållandevis liten till arealen men har en mycket rik natur, något vi är stolta över och vill värna, både för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet.” står det exempelvis i kommunens svar.

Men Åmål efterlyser också ett tydligt underifrånperspektiv och poängterar att markägare, lantbrukare och djurhållare är nyckelpersoner. För att nå naturvårdsmål krävs det att åtgärdsprogrammet är förankrat hos dem som arbetar med landskapet, påpekar Åmål.

En annan synpunkt är att det finns andra åtgärdsprogram som också berör Åmål, som det för öppna kalkrika hällmarker i Dalsland och det för örten hällebräcka. Men i det nya åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett nämns inte om det finns möjligheter att samordna åtgärder eller för den delen om det finns risk för intressekonflikter.

Åmåls kommun tycker också att de delar i åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett som rör betesmarker borde samordnas med de möjligheter som finns att via landsbygdsprogrammet söka stöd för betesmarker, för att undvika dubbla budskap som riskerar att förvilla markägaren. Dessutom undrar Åmål varför inte aktiva, lövrika betes- och hagmarker tas upp som en möjlig miljö som kan gynna hackspetten.

Michael Karlsson (M) ser inte vitryggig hackspett som en hotad art och vill inte att Åmål ska ingå i fokustrakterna. Han ser det som att åtgärdsprogrammet ger ytterligare restriktioner till landsbygdens näringsliv. Michael Karlsson (S) och Christer Törnell (KD) yrkade däremot bifall till remissvaret.

Det gamla åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett gick ut 2014. Nu är ett nytt på gång och Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har skickat ett förslag till nytt program för åren 2017 till 2021 ut på remiss.

Årjängs kommun väckte stor uppmärksamhet långt utanför kommunens gränser med sitt förslag om att skjuta hackspettar med paintballgevär.

I Årjäng är kommunalrådet centerpartistiskt. Centern i Åmål ser dock ingen särskild partiuppfattning kring hackspettar. Anne Sörqvist (C) säger att det är en kärna i Centern att värna naturvärden och biotoper och att värna landsbygden. Men hon tycker samtidigt att frågan är lite knepig just vad gäller den vitryggiga hackspetten.

– Det är väldigt få individer, som det har gjorts stora insatser för och sedan sticker de härifrån. Den är ju inte utrotningshotad i världen, utan den är bara skyddsvärd just här, säger Sörqvist.

Annan typ av svar

Åmåls kommun, som är utpekat i åtgärdsprogrammet som en av fem geografiska fokustrakter i Sverige, har skickat in en helt annan typ av svar. Det remissvar som kommunstyrelsen har godkänt handlar i första hand om bättre samverkan.

”Åmåls kommun är förhållandevis liten till arealen men har en mycket rik natur, något vi är stolta över och vill värna, både för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet.” står det exempelvis i kommunens svar.

Men Åmål efterlyser också ett tydligt underifrånperspektiv och poängterar att markägare, lantbrukare och djurhållare är nyckelpersoner. För att nå naturvårdsmål krävs det att åtgärdsprogrammet är förankrat hos dem som arbetar med landskapet, påpekar Åmål.

En annan synpunkt är att det finns andra åtgärdsprogram som också berör Åmål, som det för öppna kalkrika hällmarker i Dalsland och det för örten hällebräcka. Men i det nya åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett nämns inte om det finns möjligheter att samordna åtgärder eller för den delen om det finns risk för intressekonflikter.

Åmåls kommun tycker också att de delar i åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett som rör betesmarker borde samordnas med de möjligheter som finns att via landsbygdsprogrammet söka stöd för betesmarker, för att undvika dubbla budskap som riskerar att förvilla markägaren. Dessutom undrar Åmål varför inte aktiva, lövrika betes- och hagmarker tas upp som en möjlig miljö som kan gynna hackspetten.

Michael Karlsson (M) ser inte vitryggig hackspett som en hotad art och vill inte att Åmål ska ingå i fokustrakterna. Han ser det som att åtgärdsprogrammet ger ytterligare restriktioner till landsbygdens näringsliv. Michael Karlsson (S) och Christer Törnell (KD) yrkade däremot bifall till remissvaret.