2016-10-11 06:00

2016-10-11 07:27

"Skulle gynna allihop"

ÅMÅL: Så tycker de som redan är med:

De har tillhört de ”perifera” kommunerna. Nu hamnar de i mitten.
Kommunalråden i Åmål och Bengtsfors ser stora fördelar med en regionsammanslagning.
Men medger samtidigt att det finns rejäla utmaningar med att som mindre kommun tillhöra stora Västra Götaland.

De är två av Västra Götalandsregionens nuvarande 49 kommuner. Tillsammans har de omkring 22 000 invånare och Åmål har 17 mil till Göteborg. Att Åmål och Bengtsfors kommuner kan ha svårt att synas och höras i regionalpolitiken är inte helt oväntat.

Visste inget

När regionen i vintras beslutade att lägga ner Närhälsans vårdcentral i Åmål blev kommunalrådet Michael Karlsson (S) fullkomligt tagen på sängen.

– Jag visste ingenting innan och kunde heller ingenting göra, även om jag självklart uttryckte min bestörtning och agerade utifrån de möjligheter jag hade. Men de tog inte ens notis om våra åsikter i frågan.

I det fallet var Åmåls kommunalråd – i sammanhanget – en ”liten” spelare.

När det handlar om sjukvården, som för många medborgare är den överlägset viktigaste frågan, är det politiska inflytandet högst begränsat. Totalt fjorton kommuner ingår i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, som är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen.

– Men det är bara tre dalslänningar med, säger Per Eriksson (S), kommunalråd i Bengtsfors.

Kommunalförbund

Åmål och Bengtsfors finns inte representerade i nämnden. De båda kommunerna är också två av 14 medlemmar i Fyrbodals kommunalförbund, ett av fyra förbund i regionen.

Ett kommunalförbund fungerar som en kommun, är en egen juridisk person och har egen styrelse och basfinansiering.

– Tillväxtfrågor är en viktig del, säger Per Eriksson.

Men tillägger samtidigt:

– Det blir ganska byråkratiskt.

Med det menar han att mycket tar lång tid. Processen är heller inte helt smidig när 258 000 invånare i kommunalförbundet ska företrädas.

Michael Karlsson håller med:

– Det är inte alltid enkelt att hävda att Åmål eller Bengtsfors ska vara de kommuner man satsar i, det blir lite som att stå i ett hörn och pipa. Men samtidigt; när alla fjorton kommuner vill samma sak så kan det gå väldigt snabbt och vi blir en stark röst mot Göteborg.

Liknar varandra

De tror att såväl Värmland som Dalsland skulle gynnas av en sammanslagning.

– Värmland och framför allt Dalsland har väldigt liknande möjligheter och utmaningar, säger Michael Karlsson.

Skogsnäringen, infrastrukturfrågorna och Vänern är några exempel han radar upp.

Vänern nämns ofta som ett argument i regionfrågan, varför är Vänern så viktig i det här sammanhanget?

– Det handlar inte enbart om turismen, även om det är en viktig del med stor potential. Men från vår sida handlar det bland annat om närheten och tillgängligheten till Vänern, om vattendirektivet, strandskyddet, urtappning, inflödet och exportnäringen, säger Michael Karlsson.

Minskad administrativ kostnad och möjligheter till gemensamma upphandlingar är andra effekter. Och det är väl där någonstans kommunalråden landar när de tänker storregion.

– Stordriften är inte lösningen på allt, men den kan ge positiva effekter. Göteborg är en tillväxtmotor och på lång sikt kommer värmlänningarna gynnas.

Kan bli ett lyft

Samtidigt sticker de inte under stol med att Värmlands inträde kan bli ett lyft för deras respektive kommuner.

– Nu kan det bli dubbelspår när vi pratar järnväg och flaskhalsen på 45:an lär byggas bort. Vägen mellan Göteborg och Karlstad lär bli kortare så att säga, konstaterar Michael Karlsson.

Vad har ni för råd till de kommuner som nu är rädda att bli bortglömda om 65 kommuner slås samman till en region?

– Jag tror det handlar om att vara en aktiv politiker, att nätverka och ligga på i olika frågor, även om det känns tungrott. Det går inte att lägga sig ner och ge upp, säger Per Eriksson.

– Om det är några som skulle se dödsstöten komma just nu, så vore det ju vi. Vi får ju ännu större konkurrens. Men jag väljer att se det tvärtom: att vi tillsammans kan få en ännu starkare röst, säger Michael Karlsson.

De är två av Västra Götalandsregionens nuvarande 49 kommuner. Tillsammans har de omkring 22 000 invånare och Åmål har 17 mil till Göteborg. Att Åmål och Bengtsfors kommuner kan ha svårt att synas och höras i regionalpolitiken är inte helt oväntat.

Visste inget

När regionen i vintras beslutade att lägga ner Närhälsans vårdcentral i Åmål blev kommunalrådet Michael Karlsson (S) fullkomligt tagen på sängen.

– Jag visste ingenting innan och kunde heller ingenting göra, även om jag självklart uttryckte min bestörtning och agerade utifrån de möjligheter jag hade. Men de tog inte ens notis om våra åsikter i frågan.

I det fallet var Åmåls kommunalråd – i sammanhanget – en ”liten” spelare.

När det handlar om sjukvården, som för många medborgare är den överlägset viktigaste frågan, är det politiska inflytandet högst begränsat. Totalt fjorton kommuner ingår i Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, som är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen.

– Men det är bara tre dalslänningar med, säger Per Eriksson (S), kommunalråd i Bengtsfors.

Kommunalförbund

Åmål och Bengtsfors finns inte representerade i nämnden. De båda kommunerna är också två av 14 medlemmar i Fyrbodals kommunalförbund, ett av fyra förbund i regionen.

Ett kommunalförbund fungerar som en kommun, är en egen juridisk person och har egen styrelse och basfinansiering.

– Tillväxtfrågor är en viktig del, säger Per Eriksson.

Men tillägger samtidigt:

– Det blir ganska byråkratiskt.

Med det menar han att mycket tar lång tid. Processen är heller inte helt smidig när 258 000 invånare i kommunalförbundet ska företrädas.

Michael Karlsson håller med:

– Det är inte alltid enkelt att hävda att Åmål eller Bengtsfors ska vara de kommuner man satsar i, det blir lite som att stå i ett hörn och pipa. Men samtidigt; när alla fjorton kommuner vill samma sak så kan det gå väldigt snabbt och vi blir en stark röst mot Göteborg.

Liknar varandra

De tror att såväl Värmland som Dalsland skulle gynnas av en sammanslagning.

– Värmland och framför allt Dalsland har väldigt liknande möjligheter och utmaningar, säger Michael Karlsson.

Skogsnäringen, infrastrukturfrågorna och Vänern är några exempel han radar upp.

Vänern nämns ofta som ett argument i regionfrågan, varför är Vänern så viktig i det här sammanhanget?

– Det handlar inte enbart om turismen, även om det är en viktig del med stor potential. Men från vår sida handlar det bland annat om närheten och tillgängligheten till Vänern, om vattendirektivet, strandskyddet, urtappning, inflödet och exportnäringen, säger Michael Karlsson.

Minskad administrativ kostnad och möjligheter till gemensamma upphandlingar är andra effekter. Och det är väl där någonstans kommunalråden landar när de tänker storregion.

– Stordriften är inte lösningen på allt, men den kan ge positiva effekter. Göteborg är en tillväxtmotor och på lång sikt kommer värmlänningarna gynnas.

Kan bli ett lyft

Samtidigt sticker de inte under stol med att Värmlands inträde kan bli ett lyft för deras respektive kommuner.

– Nu kan det bli dubbelspår när vi pratar järnväg och flaskhalsen på 45:an lär byggas bort. Vägen mellan Göteborg och Karlstad lär bli kortare så att säga, konstaterar Michael Karlsson.

Vad har ni för råd till de kommuner som nu är rädda att bli bortglömda om 65 kommuner slås samman till en region?

– Jag tror det handlar om att vara en aktiv politiker, att nätverka och ligga på i olika frågor, även om det känns tungrott. Det går inte att lägga sig ner och ge upp, säger Per Eriksson.

– Om det är några som skulle se dödsstöten komma just nu, så vore det ju vi. Vi får ju ännu större konkurrens. Men jag väljer att se det tvärtom: att vi tillsammans kan få en ännu starkare röst, säger Michael Karlsson.