2016-09-30 19:06

2016-09-30 19:06

Utbredd oro för ekonomin

ÅMÅL: Revisorernas rapport föranledde en allmänpolitisk debatt

Det som låg på bordet i kommunfullmäktige var revisorernas granskning av bokslutet och årsredovisningen för 2015.

Revisionsbolaget KPMG, som gjort granskningen på uppdrag av Åmåls kommuns förtroendevalda revisorer, konstaterar att kommunen uppfyller alla sina finansiella mål och att resultatet med en vinst på 35,4 miljoner kronor är långt över det budgeterade. Men granskningen visar också att resultatet till stor del beror på hur ersättningarna från Migrationsverket och det särskilda statsbidraget för migration som betalades ut i december redovisats.

Åmål hade, liksom flera andra kommuner, en idé om att sätta undan migrationspengarna på ett särskilt konto för att ha gott av kommande år när kostnaderna väntas öka för exempelvis försörjningsstödet. Men det visade sig vara problematiskt bokföringsmässigt och kommunen blev tillrättavisad av revisorerna. Det var inte tillåtet att spara på det viset.

Kommunen måste dessutom använda eller åtminstone starta projekt för hela det statliga migrationsbidraget, totalt närmare 50 miljoner kronor, innan året är slut. Mycket har till exempel gått till skola och barnomsorg och till integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen för att täcka ökade kostnader, men fortfarande återstår 9 miljoner kronor.

Revisionsrapporten påpekar också att Åmåls kommun bör formulera om sina strategiska mål och inriktningsmål så att de blir tydligare och mer relevanta. Flera mål anser revisorerna är så omfattande att det är svårt att säga när de är uppfyllda.

Föranledde en debatt

Revisorernas rapport föranledde en allmänpolitisk debatt om den kommunala ekonomin, där mycket kändes igen från budgetdebatten som hölls i juni.

– Jag kan bara konstatera att räkenskapsåret går ihop, dessvärre även i år, beroende på yttre, lyckliga omständigheter och enligt mitt förmenande ren tur. Ingenstans kan vi läsa att uppsatta mål klaras med egen finess eller kanske politisk elegans. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Vilket annat privat företag med en omsättning i miljardklassen skulle tillåtas styras med så svaga eller vaga riktlinjer, sa till exempel Michael Karlsson (M).

Han lyfte också fram en rad nedröstade moderatförslag som bevis på att majoriteten inte är intresserad av att utveckla kommunen samtidigt som han anklagade densamma för att vidlyftigt sprätta med pengarna på annat håll och nämnde lägenhetsbygge, skolbygge, satsningar i stadskärnan och anställning av verksamhetsutvecklare och strateger i kommunledningen.

Det var överlag många mörka orosmoln som flockades över talarstolen. Flera politiker i olika partier uttryckte oro för Åmåls ekonomiska framtid, med ett krympande skattekollektiv, hög arbetslöshet, färre arbetstillfällen och inflyttning till större städer.

– Det är ingen lösning, tyvärr, att anställa folk i den offentliga sektorn om man inte har ett skatteunderlag. Självklart måste vi anställa folk i den offentliga sektorn när vi får fler medborgare, men de pengarna tar slut och då får man ha en plan för hur detta hanteras. Och den planen skulle jag vilja se, sa Lars-Olov Ottosson (C).

”Orättvis kritik”

Michael Karlsson (S) tyckte kritiken i flera punkter var orättvis och lyfte fram att det är många kommuner som delar samma problem, oavsett vem som styr:

– Jag vill inte svära mig fri från ansvar, absolut inte, men Åmåls kommun kan inte klara det här ensam. Men vi kan göra vår del. Och återigen, vår del är utbildning, utbildning, utbildning och åter utbildning. Det är ingenting annat. Det är det som är det kommunala ansvaret, från knatten på sex år till analfabeten på 45 år som kommer hit.

Såväl han som Ewa Arvidsson lyfte fram satsningar som majoriteten genomfört, till exempel heltidsprojektet som inletts på vård- och omsorgsförvaltningen och de miljoner som tillförts barn- och utbildningsförvaltningen och det samverkansarbete som görs på ungvuxmottagningen.

Anne Sörqvist (C) tog på nytt upp flera av de förslag Alliansens lanserade i budgetdebatten, inte minst efterlyste hon personalsatsningarna som utlovats. Hon tycker att heltidsprojektet är bra, men inte tillräckligt.

”God hushållning”

– Är det någonting som ger pengar tillbaka så är det att satsa på låg personalomsättning, hög trivsel och bra effektivitet hos dem som gör jobben. Det är vad jag kallar god hushållning.

Revisionsbolaget KPMG, som gjort granskningen på uppdrag av Åmåls kommuns förtroendevalda revisorer, konstaterar att kommunen uppfyller alla sina finansiella mål och att resultatet med en vinst på 35,4 miljoner kronor är långt över det budgeterade. Men granskningen visar också att resultatet till stor del beror på hur ersättningarna från Migrationsverket och det särskilda statsbidraget för migration som betalades ut i december redovisats.

Åmål hade, liksom flera andra kommuner, en idé om att sätta undan migrationspengarna på ett särskilt konto för att ha gott av kommande år när kostnaderna väntas öka för exempelvis försörjningsstödet. Men det visade sig vara problematiskt bokföringsmässigt och kommunen blev tillrättavisad av revisorerna. Det var inte tillåtet att spara på det viset.

Kommunen måste dessutom använda eller åtminstone starta projekt för hela det statliga migrationsbidraget, totalt närmare 50 miljoner kronor, innan året är slut. Mycket har till exempel gått till skola och barnomsorg och till integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen för att täcka ökade kostnader, men fortfarande återstår 9 miljoner kronor.

Revisionsrapporten påpekar också att Åmåls kommun bör formulera om sina strategiska mål och inriktningsmål så att de blir tydligare och mer relevanta. Flera mål anser revisorerna är så omfattande att det är svårt att säga när de är uppfyllda.

Föranledde en debatt

Revisorernas rapport föranledde en allmänpolitisk debatt om den kommunala ekonomin, där mycket kändes igen från budgetdebatten som hölls i juni.

– Jag kan bara konstatera att räkenskapsåret går ihop, dessvärre även i år, beroende på yttre, lyckliga omständigheter och enligt mitt förmenande ren tur. Ingenstans kan vi läsa att uppsatta mål klaras med egen finess eller kanske politisk elegans. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Vilket annat privat företag med en omsättning i miljardklassen skulle tillåtas styras med så svaga eller vaga riktlinjer, sa till exempel Michael Karlsson (M).

Han lyfte också fram en rad nedröstade moderatförslag som bevis på att majoriteten inte är intresserad av att utveckla kommunen samtidigt som han anklagade densamma för att vidlyftigt sprätta med pengarna på annat håll och nämnde lägenhetsbygge, skolbygge, satsningar i stadskärnan och anställning av verksamhetsutvecklare och strateger i kommunledningen.

Det var överlag många mörka orosmoln som flockades över talarstolen. Flera politiker i olika partier uttryckte oro för Åmåls ekonomiska framtid, med ett krympande skattekollektiv, hög arbetslöshet, färre arbetstillfällen och inflyttning till större städer.

– Det är ingen lösning, tyvärr, att anställa folk i den offentliga sektorn om man inte har ett skatteunderlag. Självklart måste vi anställa folk i den offentliga sektorn när vi får fler medborgare, men de pengarna tar slut och då får man ha en plan för hur detta hanteras. Och den planen skulle jag vilja se, sa Lars-Olov Ottosson (C).

”Orättvis kritik”

Michael Karlsson (S) tyckte kritiken i flera punkter var orättvis och lyfte fram att det är många kommuner som delar samma problem, oavsett vem som styr:

– Jag vill inte svära mig fri från ansvar, absolut inte, men Åmåls kommun kan inte klara det här ensam. Men vi kan göra vår del. Och återigen, vår del är utbildning, utbildning, utbildning och åter utbildning. Det är ingenting annat. Det är det som är det kommunala ansvaret, från knatten på sex år till analfabeten på 45 år som kommer hit.

Såväl han som Ewa Arvidsson lyfte fram satsningar som majoriteten genomfört, till exempel heltidsprojektet som inletts på vård- och omsorgsförvaltningen och de miljoner som tillförts barn- och utbildningsförvaltningen och det samverkansarbete som görs på ungvuxmottagningen.

Anne Sörqvist (C) tog på nytt upp flera av de förslag Alliansens lanserade i budgetdebatten, inte minst efterlyste hon personalsatsningarna som utlovats. Hon tycker att heltidsprojektet är bra, men inte tillräckligt.

”God hushållning”

– Är det någonting som ger pengar tillbaka så är det att satsa på låg personalomsättning, hög trivsel och bra effektivitet hos dem som gör jobben. Det är vad jag kallar god hushållning.