2016-09-26 17:40

2016-09-27 09:36

Lindström dragplåster på språkdag

ÅMÅL: Författaren föreläste om dialekter och nya ord

För att hylla den språkliga mångfalden i Europa firas den Europeiska språkdagen den 26 september varje år. Karlbergsgymnasiet slog på stort under måndagen och ordnade bland annat med språkpicknick, musikquiz samt föredrag av språknestorn Fredrik Lindström.

Den sörmländskt fostrade författaren Fredrik Lindström forskade kring dialekter i början av 1990-talet när hans karriär gjorde ett lappkast i och med det hyllade radioprogrammet Hassan. I dag är Lindström en av Sveriges profilstarkaste språkhistoriker och har bland annat gjort sig ett namn genom tv-produktionerna ”Svenska dialektmysterier” och ”Värsta språket” samt böckerna ”Jordens smartaste ord” och ”Världens dåligaste språk”. Just den sistnämnda titeln bar samma namn som Lindströms föreläsning i Karlbergsaulan under måndagen.

Varför har vi ett språk? Varför finns det dialekter? Varför säger vi ”öhhhh” i stället för att vara tysta när vi inte hittar orden? Språkhistorikern Fredrik Lindström tog ett brett grepp när han föreläste för Karlbergstreorna och niondeklassarna på Kristinebergskolan på måndagseftermiddagen. Dessförinnan hade samma föreläsning getts för ettorna och tvåorna på skolan.

Dryg timme

Lindströms skötebarn, dialekter, upptog en stor del av den drygt en timme långa föreläsningen.

– Dialekten är viktig för den berättar var vi har växt upp. Nästan ingen klarar av att byta dialekt efter att man blivit könsmogen, sa Fredrik Lindström under föreläsningen.

Även om exempelvis ”lantisarna” försöker mörka sin dialekt efter flytt till storstaden brukar den lysa igenom. Om inte annat tenderar ens dialektbagage att komma fram vid känslostormar. Växer man exempelvis upp i Dalsland får man således ”dras” med dalsländskan livet ut.

– Många stör sig på att Silvia inte kan säga kungen utan säger ”kongen” efter så många år i Sverige. Men det handlar inte om hur länge man bott på en viss plats, utan om hur gammal man var när man flyttade dit.

Språkliberal

Lindström, som betitlade sig själv som språkliberal, pratade även om det starka motståndet till nya ord.

– Hade vi alltid haft den invändningen hade vi inte haft något språk idag.

Besöket under måndagen var Lindströms första i Åmål, men han hoppas komma tillbaka snart.

– Det är synd att jag inte har mer tid i dag. Jag kommer tillbaka, det är en mycket trevligare och vackrare stad än jag hade föreställt mig.

Har du någon relation till dalsländskan?

– Nej. Det man kan säga är att dialekt och landskap inte alltid hänger ihop. Dalsländskan är ett litet övergångsområde mellan värmländskan, bohuslänskan och västgötskan.

Den sörmländskt fostrade författaren Fredrik Lindström forskade kring dialekter i början av 1990-talet när hans karriär gjorde ett lappkast i och med det hyllade radioprogrammet Hassan. I dag är Lindström en av Sveriges profilstarkaste språkhistoriker och har bland annat gjort sig ett namn genom tv-produktionerna ”Svenska dialektmysterier” och ”Värsta språket” samt böckerna ”Jordens smartaste ord” och ”Världens dåligaste språk”. Just den sistnämnda titeln bar samma namn som Lindströms föreläsning i Karlbergsaulan under måndagen.

Varför har vi ett språk? Varför finns det dialekter? Varför säger vi ”öhhhh” i stället för att vara tysta när vi inte hittar orden? Språkhistorikern Fredrik Lindström tog ett brett grepp när han föreläste för Karlbergstreorna och niondeklassarna på Kristinebergskolan på måndagseftermiddagen. Dessförinnan hade samma föreläsning getts för ettorna och tvåorna på skolan.

Dryg timme

Lindströms skötebarn, dialekter, upptog en stor del av den drygt en timme långa föreläsningen.

– Dialekten är viktig för den berättar var vi har växt upp. Nästan ingen klarar av att byta dialekt efter att man blivit könsmogen, sa Fredrik Lindström under föreläsningen.

Även om exempelvis ”lantisarna” försöker mörka sin dialekt efter flytt till storstaden brukar den lysa igenom. Om inte annat tenderar ens dialektbagage att komma fram vid känslostormar. Växer man exempelvis upp i Dalsland får man således ”dras” med dalsländskan livet ut.

– Många stör sig på att Silvia inte kan säga kungen utan säger ”kongen” efter så många år i Sverige. Men det handlar inte om hur länge man bott på en viss plats, utan om hur gammal man var när man flyttade dit.

Språkliberal

Lindström, som betitlade sig själv som språkliberal, pratade även om det starka motståndet till nya ord.

– Hade vi alltid haft den invändningen hade vi inte haft något språk idag.

Besöket under måndagen var Lindströms första i Åmål, men han hoppas komma tillbaka snart.

– Det är synd att jag inte har mer tid i dag. Jag kommer tillbaka, det är en mycket trevligare och vackrare stad än jag hade föreställt mig.

Har du någon relation till dalsländskan?

– Nej. Det man kan säga är att dialekt och landskap inte alltid hänger ihop. Dalsländskan är ett litet övergångsområde mellan värmländskan, bohuslänskan och västgötskan.

Språkdagen

Europeiska språkdagen, som firades för första gången i samband med Språkåret 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. Syftet är att visa att det är viktigt och roligt med språk.