2016-09-07 19:12

2016-09-07 19:12

Intresset för högskolestudier minskar, men inte i Åmål

ÅMÅL: Ovanligt många börjar på högskolan direkt

Intresset för att studera på högskolan har minskat de senaste åren. Men inte i Åmål.
Åmål ligger i topp i Västra Götaland, tillsammans med Trollhättan, Göteborg och Grästorp, för att så många 19-åringar går vidare till högskolan.

Allt färre 19-åringar söker sig till universitet och högskolor, visar Universitetskanslerämbetets statistik. Men den trenden syns inte i Åmål. Här hade 18,0 procent av 19-åringarna i fjol börjat studera. Åmåls kommun ligger långt över riksgenomsnittet och har den högsta andelen ungdomar som gått direkt från gymnasiet till högskolan i hela Västra Götaland och Värmland.

Karlbergsgymnasiets rektor Roger Engström är glad över att Åmålsungdomarna i så hög grad söker sig vidare till högskolan. Han ser det som ett kvitto på att skolan lyckats i sitt arbete.

Val till gymnasiet

Många Åmålsungdomar väljer högskoleförberedande program, så han tror de får med sig lusten att läsa vidare redan från högstadiet.

– Det finns en tradition av att läsa vidare. Vi arbetar också hårt för att eleverna ska bli väl förberedda för högskolan under sin tid här, säger Roger Engström.

Varför det totalt sett är färre 19-åringar i Sverige som väljer att studera vidare är inte klarlagt. Universitetskanslerämbetet vet inte om det beror på att ungdomarna börjar studera senare eller på att det är färre överlag som söker sig till högskolan.

Trenden är emellertid tydlig. Av de som är födda år 1996, den årskull där många tog studenten i fjol, gick totalt i Sverige 13,7 procent direkt till högskola eller universitet, alltså det år de fyllde 19 år. Det är den lägsta nivån hittills för ungdomar födda under 1990-talet.

Stora skillnader

Men det är stora geografiska skillnader i intresset för att studera vidare. I Stockholms län och Uppsala län börjar nästan hälften av ungdomarna på högskola eller universitet innan de fyller 24 år. Medan det på Gotland och i Jämtlands län bara är en tredjedel.

Skillnaderna mellan kommunerna är ännu större. För 19-åringarna sträcker sig spannet från en liten kommun där 0 procent gick direkt vidare till högre studier till en kommun där 28 procent gjorde det. Totalt ligger 194 av 290 kommuner under riksgenomsnittet på 13,7 procent.

Tydliga grupper

I kommunerna med små årskullar kan andelen skilja stort från år till år. Men ungefär samma kommuner brukar befinna sig i gruppen överst och underst i statistiken. I förortskommuner, som Täby och Danderyd, och på klassiska universitetsorter som Lund och Uppsala, läser många vidare.

– Vi ligger i år på en högre nivå än Trollhättan som har en fin högskola mitt i centrum och en universitetsort som Karlstad. Det är klart att det är bra. Vi hade en hyfsad kull även förra året, säger Roger Engström.

Åmåls statistik varierar, ibland ligger orten över riksgenomsnittet och ibland under. Den nedåtgående trenden i riket syns inte här. 18,0 procent 19-åringar till högskolan är den högsta andelen i Åmål på 13 år och en tangering av andelen i årskullen född 1991.

Av de som är födda 1994 hade 33,9 procent börjat studera på högskolan vid 21 års ålder. Den nivån har legat stabil de senaste åren. För den åldersgruppen ligger Åmål en bit under riksgenomsnittet.

Av de som födda 1991 hade 43,3 procent börjat studera på högskolan vid 24 års ålder. Den nivån har också varit stabil de senaste åren. Åmål ligger här nära riksgenomsnittet.

Universitetskanslerämbetet ser några möjliga förklaringar till att färre 19-åringar söker sig till högskolorna. Flera lärosäten har till exempel har dragit ned på antalet platser samtidigt som alla gymnasieprogram sedan 2011 inte längre automatiskt ger högskolebehörighet.

Den lokala och regionala arbetsmarknaden nämns som en viktig faktor och i Västra Götaland är det också så att tre kommuner som länge brottats hög arbetslöshet – Åmål, Trollhättan och Grästorp – tillsammans med Göteborg toppar statistiken för hur stor andel av 19-åringarna som inleder högre studier.

Allt färre 19-åringar söker sig till universitet och högskolor, visar Universitetskanslerämbetets statistik. Men den trenden syns inte i Åmål. Här hade 18,0 procent av 19-åringarna i fjol börjat studera. Åmåls kommun ligger långt över riksgenomsnittet och har den högsta andelen ungdomar som gått direkt från gymnasiet till högskolan i hela Västra Götaland och Värmland.

Karlbergsgymnasiets rektor Roger Engström är glad över att Åmålsungdomarna i så hög grad söker sig vidare till högskolan. Han ser det som ett kvitto på att skolan lyckats i sitt arbete.

Val till gymnasiet

Många Åmålsungdomar väljer högskoleförberedande program, så han tror de får med sig lusten att läsa vidare redan från högstadiet.

– Det finns en tradition av att läsa vidare. Vi arbetar också hårt för att eleverna ska bli väl förberedda för högskolan under sin tid här, säger Roger Engström.

Varför det totalt sett är färre 19-åringar i Sverige som väljer att studera vidare är inte klarlagt. Universitetskanslerämbetet vet inte om det beror på att ungdomarna börjar studera senare eller på att det är färre överlag som söker sig till högskolan.

Trenden är emellertid tydlig. Av de som är födda år 1996, den årskull där många tog studenten i fjol, gick totalt i Sverige 13,7 procent direkt till högskola eller universitet, alltså det år de fyllde 19 år. Det är den lägsta nivån hittills för ungdomar födda under 1990-talet.

Stora skillnader

Men det är stora geografiska skillnader i intresset för att studera vidare. I Stockholms län och Uppsala län börjar nästan hälften av ungdomarna på högskola eller universitet innan de fyller 24 år. Medan det på Gotland och i Jämtlands län bara är en tredjedel.

Skillnaderna mellan kommunerna är ännu större. För 19-åringarna sträcker sig spannet från en liten kommun där 0 procent gick direkt vidare till högre studier till en kommun där 28 procent gjorde det. Totalt ligger 194 av 290 kommuner under riksgenomsnittet på 13,7 procent.

Tydliga grupper

I kommunerna med små årskullar kan andelen skilja stort från år till år. Men ungefär samma kommuner brukar befinna sig i gruppen överst och underst i statistiken. I förortskommuner, som Täby och Danderyd, och på klassiska universitetsorter som Lund och Uppsala, läser många vidare.

– Vi ligger i år på en högre nivå än Trollhättan som har en fin högskola mitt i centrum och en universitetsort som Karlstad. Det är klart att det är bra. Vi hade en hyfsad kull även förra året, säger Roger Engström.

Åmåls statistik varierar, ibland ligger orten över riksgenomsnittet och ibland under. Den nedåtgående trenden i riket syns inte här. 18,0 procent 19-åringar till högskolan är den högsta andelen i Åmål på 13 år och en tangering av andelen i årskullen född 1991.

Av de som är födda 1994 hade 33,9 procent börjat studera på högskolan vid 21 års ålder. Den nivån har legat stabil de senaste åren. För den åldersgruppen ligger Åmål en bit under riksgenomsnittet.

Av de som födda 1991 hade 43,3 procent börjat studera på högskolan vid 24 års ålder. Den nivån har också varit stabil de senaste åren. Åmål ligger här nära riksgenomsnittet.

Universitetskanslerämbetet ser några möjliga förklaringar till att färre 19-åringar söker sig till högskolorna. Flera lärosäten har till exempel har dragit ned på antalet platser samtidigt som alla gymnasieprogram sedan 2011 inte längre automatiskt ger högskolebehörighet.

Den lokala och regionala arbetsmarknaden nämns som en viktig faktor och i Västra Götaland är det också så att tre kommuner som länge brottats hög arbetslöshet – Åmål, Trollhättan och Grästorp – tillsammans med Göteborg toppar statistiken för hur stor andel av 19-åringarna som inleder högre studier.

Påbörjade studier

Så här stor andel av årskullarna födda 1996, 1994 och 1991 hade påbörjat högskolestudier senast vid 19, 21 respektive 24 års ålder. Statistiken bygger på var ungdomarna var folkbokförda som 18-åringar.

19 år 21 år 24 år

Åmål: 18,0 % 29,6 44,3 %

Säffle: 12,0 27,9 33,1

Årjäng: 10,7 20,0 23,7

Dals Ed: 9,8 % 26,9 % 25,4 %

Mellerud: 9,4 % 29,0 % 29,7 %

Färgelanda: 7,0 % 23,5 % 30,8 %

Bengtsfors: 6,3 % 28,8 % 40,0 %

Västra Götalands län: 12,8 % 33,6 % 43,2 %

Värmlands län: 11,5 % 28,9 % 39,2 %

Sverige totalt: 13,7 % 33,9 % 43,3 %

Källa: Universitetskanslerämbetet