2016-05-23 13:53

2016-05-23 13:55

Nazipropagandan ökar i Åmål

ÅMÅL: Antalet aktiviteter har fördubblats på ett år

Högerextremism. Antalet nazistiska aktiviteter i Sverige har minskat sedan Svenskarnas parti upplöstes 2015. I Åmål har antalet aktiviteter däremot fördubblats, från 45 till 94.

Den antirasistiska stiftelsen Expo har sedan 2008 sammanställt aktiviteter som görs i den rasideologiska miljön. Årets granskning visar att antalet nazistiska aktiviteter sjönk under 2015, från 2 865 till 2 222. Det innebär att statistiken har återgått till hur det såg ut innan rekordåret 2014.

Ökning i Åmål

Minskningen tros bero på Svenskarnas partis misslyckande i det senaste valet samt partiets upplösning.

Åmåls kommun skiljer sig dock från statistiken. Här har antalet nazistiska aktiviteter fördubblats mellan 2014 och 2015, från 45 till 94.

– Det är en liten grupp med väldigt aktiva individer som står för de flesta av aktiviteterna. När det förekommer så många aktiviteter, som det har gjort under det gångna året i Åmål, visar det att det finns en högst levande lokalavdelning i orten vars medlemmar träffas regelbundet, säger Expos vd Daniel Pohl.

Skapar social oro

Propagandaspridning är den absolut vanligaste förekommande aktiviteten. Flygblad delas ut, klistermärken klistras fast och banderoller hängs upp.

– Som kommun måste man inse att med det här problemet på halsen skapas social oro. Risken för att ungdomar dras in i extrema rörelser ökar. Människor blir rädda och vissa tar skada. För att hantera en växande högerextremism krävs ett långsiktigt arbete som sträcker sig över flera år, säger Daniel Pohl.

Försvåra rekryteringen

Daniel Pohl rekommenderar Åmåls kommun att se hur kommuner som har arbetat med frågan i många år, har gjort för att få bukt på de högerextrema rörelserna.

– Det är viktigt att göra poliskåren medvetna om vad som försiggår. Men det är självklart svårt att göra något åt ett problem som orsakas av ett fåtal individer. Det viktigaste är att försvåra deras försök till rekrytering av nya medlemmar, säger Daniel Pohl.

Ett tillvägagångssätt, menar Daniel Pohl, är att införa specialkurser i framför allt högstadiet. Under skoltid ska ungdomar därmed få diskutera vad det finns för främlingsfientliga idéer samt få tid till att reflektera över sig själva och sin omgivning.

Den antirasistiska stiftelsen Expo har sedan 2008 sammanställt aktiviteter som görs i den rasideologiska miljön. Årets granskning visar att antalet nazistiska aktiviteter sjönk under 2015, från 2 865 till 2 222. Det innebär att statistiken har återgått till hur det såg ut innan rekordåret 2014.

Ökning i Åmål

Minskningen tros bero på Svenskarnas partis misslyckande i det senaste valet samt partiets upplösning.

Åmåls kommun skiljer sig dock från statistiken. Här har antalet nazistiska aktiviteter fördubblats mellan 2014 och 2015, från 45 till 94.

– Det är en liten grupp med väldigt aktiva individer som står för de flesta av aktiviteterna. När det förekommer så många aktiviteter, som det har gjort under det gångna året i Åmål, visar det att det finns en högst levande lokalavdelning i orten vars medlemmar träffas regelbundet, säger Expos vd Daniel Pohl.

Skapar social oro

Propagandaspridning är den absolut vanligaste förekommande aktiviteten. Flygblad delas ut, klistermärken klistras fast och banderoller hängs upp.

– Som kommun måste man inse att med det här problemet på halsen skapas social oro. Risken för att ungdomar dras in i extrema rörelser ökar. Människor blir rädda och vissa tar skada. För att hantera en växande högerextremism krävs ett långsiktigt arbete som sträcker sig över flera år, säger Daniel Pohl.

Försvåra rekryteringen

Daniel Pohl rekommenderar Åmåls kommun att se hur kommuner som har arbetat med frågan i många år, har gjort för att få bukt på de högerextrema rörelserna.

– Det är viktigt att göra poliskåren medvetna om vad som försiggår. Men det är självklart svårt att göra något åt ett problem som orsakas av ett fåtal individer. Det viktigaste är att försvåra deras försök till rekrytering av nya medlemmar, säger Daniel Pohl.

Ett tillvägagångssätt, menar Daniel Pohl, är att införa specialkurser i framför allt högstadiet. Under skoltid ska ungdomar därmed få diskutera vad det finns för främlingsfientliga idéer samt få tid till att reflektera över sig själva och sin omgivning.

  • Emma Bäckström