2016-04-29 20:38

2016-04-29 20:38

Stora och Lilla Bräcke blir Åmåls 13:e reservat

ÅNIMSKOG: Fullmäktige beslutade att inrätta kommunalt reservat

Det är 23 år sedan frågan först väcktes av Åmålsbygdens naturskyddsförening, men nu blir Stora och Lilla Bräcke vid Furusjön Åmåls 13:e naturreservat.

Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta det första kommunala reservatet.

I mars i fjol köpte Åmål marken av Adolf Ungers donationsstiftelse för 790 000 kronor i syfte att bilda ett kommunalt naturreservat. I onsdags fattade kommunfullmäktige även det formella beslutet att inrätta reservatet.

Stora och Lilla Bräcke naturreservat i Ånimskog ligger norr och söder om Furusjöns badplats och på båda sidor av E45. Totalt kommer reservatet att bli drygt 60 hektar stort. Eftersom Europavägen håller på att byggas om, är inte reservatsgränsen mot E45 helt definierad. Merparten av marken är lövskog. Här finns kalkrik mark, som gynnar många sällsynta arter, och här finns såväl betesmark och åkerlyckor som raviner och orörd skog.

Kommunal skötsel

Förvaltningen och skötseln kommer att skötas av Åmåls kommun. Naturvärdet i området är högt, med många fridlysta och hotade arter.

– Det är ovanliga och unika miljöer, säger Katrin McCann, miljöstrateg i Åmåls kommun, som förutom naturvärdena lyfter fram områdets betydelse för friluftslivet och dess potential att bli ett besöksmål.

Det har varit en lång väg, med en rad juridiska frågor att lösa. Åmålsbygdens Naturskyddsförening tog först upp idén om ett naturreservat vid Furusjön inför Åmåls 350-årsjubileum 1993, men frågan blev formell först fyra år senare när ett medborgarförslag lämnades in. I november 1999 fattade kommunstyrelsen principbeslut om att bilda ett kommunalt naturreservat.

– Då hade man inte riktigt klart för sig hur juridiskt komplicerat det var, säger Katrin McCann.

Skänkt till fattigvård

Marken skänktes 1905 till Adolf Ungers donationsstiftelse för att gagna fattigvården i Ånimskog och det tog fem försök att övertyga Kammarkollegiet om att ett naturreservat skulle kunna vara förenligt med donatorns intentioner.

Naturskyddsföreningen har hela tiden varit engagerad i området, har lagt ned ett stort arbete med att inventera arter och även varit delaktig i skötselplanen.

Debatten i Päronsalen i onsdags inför fullmäktiges beslut att inrätta natureservatet påminde om den inför köpet av marken för ett år sedan.

Uttryckte glädje

Flera ledamöter uttryckte sin glädje över att det kommunala naturreservatet till slut blir av. Beslutet är värt att fira, sa Sara Vogel Rödin (MP), som tycker att reservatet passar bra ihop med kommunens vision om gästfrihet:

– Som miljöpartist är det en fröjd att läsa underlag som dessa. Vilka fantastiska ord, det är som poesi.

Ewa Arvidsson (S) hänvisade till den gedigna utredningen och ser det som att kommunen har ett fantastiskt arbete att påbörja.

”Värda att bevaras”

Christer Törnell (KD) sade att han själv emellanåt besöker de vackra omgivningarna:

– Det är områden värda att bevaras och skötas för att göras till nåt extra bra.

Men det finns också motstånd. Huvudargumenten handlar om pengar och om att naturreservat inte hör till en kommuns kärnverksamhet. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Tomas Lindström (–) och två av tre ledamöter hos Liberalerna, Håkan Sandberg och Jan-Eric Thorin, röstade mot beslutet. M, SD och Tomas Lindström reserverade sig också.

Kan söka bidrag

Delar av kostnaden för markköpet kommer Åmåls kommun att få tillbaka i form av bidrag från Naturvårdsverket. Tjänstemännen på kommunens miljöenhet bedömer att kostnaden för skötseln över tid kommer att bli liten. Det finns bidrag att söka, delar av reservatet kommer att lämnas orörda och delar är tänkta att arrenderas ut för bete. Skötselplanen är skriven för att kunna vara flexibel och det finns därför ingen budget gjord.

De båda liberalerna är inte mot naturreservatet som sådant, men tycker det är fel att inrätta reservatet utan att först ha kostnaderna klara för sig. Den senare linjen är också Tomas Lindström och Moderaterna inne på, och de tycker dessutom att pengarna kan användas till viktigare saker.

Saknar medel

Michael Karlsson (M) argumenterade förutom för risk för skadeinsekter också för risken för framtida kostnader för kommunen. Han tycker att små landsbygdskommuner som Åmål saknar både medel och organisation för att sköta ett naturreservat.

– Är det här god ekonomisk hushållning? Nej, jag tycker inte det.

I mars i fjol köpte Åmål marken av Adolf Ungers donationsstiftelse för 790 000 kronor i syfte att bilda ett kommunalt naturreservat. I onsdags fattade kommunfullmäktige även det formella beslutet att inrätta reservatet.

Stora och Lilla Bräcke naturreservat i Ånimskog ligger norr och söder om Furusjöns badplats och på båda sidor av E45. Totalt kommer reservatet att bli drygt 60 hektar stort. Eftersom Europavägen håller på att byggas om, är inte reservatsgränsen mot E45 helt definierad. Merparten av marken är lövskog. Här finns kalkrik mark, som gynnar många sällsynta arter, och här finns såväl betesmark och åkerlyckor som raviner och orörd skog.

Kommunal skötsel

Förvaltningen och skötseln kommer att skötas av Åmåls kommun. Naturvärdet i området är högt, med många fridlysta och hotade arter.

– Det är ovanliga och unika miljöer, säger Katrin McCann, miljöstrateg i Åmåls kommun, som förutom naturvärdena lyfter fram områdets betydelse för friluftslivet och dess potential att bli ett besöksmål.

Det har varit en lång väg, med en rad juridiska frågor att lösa. Åmålsbygdens Naturskyddsförening tog först upp idén om ett naturreservat vid Furusjön inför Åmåls 350-årsjubileum 1993, men frågan blev formell först fyra år senare när ett medborgarförslag lämnades in. I november 1999 fattade kommunstyrelsen principbeslut om att bilda ett kommunalt naturreservat.

– Då hade man inte riktigt klart för sig hur juridiskt komplicerat det var, säger Katrin McCann.

Skänkt till fattigvård

Marken skänktes 1905 till Adolf Ungers donationsstiftelse för att gagna fattigvården i Ånimskog och det tog fem försök att övertyga Kammarkollegiet om att ett naturreservat skulle kunna vara förenligt med donatorns intentioner.

Naturskyddsföreningen har hela tiden varit engagerad i området, har lagt ned ett stort arbete med att inventera arter och även varit delaktig i skötselplanen.

Debatten i Päronsalen i onsdags inför fullmäktiges beslut att inrätta natureservatet påminde om den inför köpet av marken för ett år sedan.

Uttryckte glädje

Flera ledamöter uttryckte sin glädje över att det kommunala naturreservatet till slut blir av. Beslutet är värt att fira, sa Sara Vogel Rödin (MP), som tycker att reservatet passar bra ihop med kommunens vision om gästfrihet:

– Som miljöpartist är det en fröjd att läsa underlag som dessa. Vilka fantastiska ord, det är som poesi.

Ewa Arvidsson (S) hänvisade till den gedigna utredningen och ser det som att kommunen har ett fantastiskt arbete att påbörja.

”Värda att bevaras”

Christer Törnell (KD) sade att han själv emellanåt besöker de vackra omgivningarna:

– Det är områden värda att bevaras och skötas för att göras till nåt extra bra.

Men det finns också motstånd. Huvudargumenten handlar om pengar och om att naturreservat inte hör till en kommuns kärnverksamhet. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Tomas Lindström (–) och två av tre ledamöter hos Liberalerna, Håkan Sandberg och Jan-Eric Thorin, röstade mot beslutet. M, SD och Tomas Lindström reserverade sig också.

Kan söka bidrag

Delar av kostnaden för markköpet kommer Åmåls kommun att få tillbaka i form av bidrag från Naturvårdsverket. Tjänstemännen på kommunens miljöenhet bedömer att kostnaden för skötseln över tid kommer att bli liten. Det finns bidrag att söka, delar av reservatet kommer att lämnas orörda och delar är tänkta att arrenderas ut för bete. Skötselplanen är skriven för att kunna vara flexibel och det finns därför ingen budget gjord.

De båda liberalerna är inte mot naturreservatet som sådant, men tycker det är fel att inrätta reservatet utan att först ha kostnaderna klara för sig. Den senare linjen är också Tomas Lindström och Moderaterna inne på, och de tycker dessutom att pengarna kan användas till viktigare saker.

Saknar medel

Michael Karlsson (M) argumenterade förutom för risk för skadeinsekter också för risken för framtida kostnader för kommunen. Han tycker att små landsbygdskommuner som Åmål saknar både medel och organisation för att sköta ett naturreservat.

– Är det här god ekonomisk hushållning? Nej, jag tycker inte det.

Åmåls naturreservat

De tolv naturreservat som finns sedan tidigare i Åmåls kommun är:

Baljåsen

Baståsen

Brurmossen

Bräcke ängar

Grimsheden

Hafsåsen

Kednäs

Orsberget

Sörknatten

Tösse skärgård

Yttre Bodane

Öjersbyns gammelskog

Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland