2016-04-25 14:49

2016-04-25 14:49

Nedslag i Åmåls rika historia

ÅMÅL: Mycket om Dalslands enda stad i landsarkivet

Släktforskarna i Åmål har ett rikt arkiv att ösa ur, konstaterades när Landsarkivet i lördags gästade staden.
– Ni har en rik, spännande och fin historia som ni kan vara stolta över, säger Malin Juvas från Landsarkivet.

I lördags besökte Riksarkivets Göteborgsavdelning Åmåls bibliotek för ett föredrag med titeln: Arkivresan – hållplats Åmål. Föredraget var tredje och sista delen i vårens föredragsserie med Åmåls släktforskare och Studieförbundet Vuxenskolan. Personalen från Landsarkivet i Göteborg berättade om vad som finns i deras arkiv och hur man hittar det man söker. Under hela föreläsningen flikades Åmålsexempel in och sista passet handlade enbart om Åmål. Landsarkivet hade med sig lokala exempel från både statliga myndigheters arkiv och enskilda arkiv.

– Åmål är nog den kommun vi har varit i som har allra mest att ösa ur, det finns otroligt mycket från Åmål. Så vi hoppas att detta blir ett smakprov som gör att ni blir sugna på att gräva vidare på egen hand. Vi har fått skärpa till oss för att inte ta med allt för många exempel, säger Malin Juvas från Landsarkivet till de 20-talet åhörare som hade samlats i Åmåls bibliotek.

Bo Öberg, ordförande i Åmåls släktforskare, vidareutvecklar resonemanget.

– Åmål är väldigt väl dokumenterat i och med att man blev stad väldigt tidigt. De ansvariga har varit duktiga på att bokföra och spara material. Personalen från landsarkivet blev förvånade över hur mycket det fanns sparat från Åmål, säger han.

Intresset för släktforskning är stort i Åmål. Den lokala föreningen, med 90 medlemmar, träffas varje månad och har tillgång till en egen lokal i biblioteket.

– Det är inte många släktforskarföreningar som finns i en offentlig lokal som vi gör, säger Bo Öberg.

Själv har han kommit långt i sin släktforskning.

– Jag har hakat på en annan som har släktforskat och då har vi kommit tillbaka till 1200-1300-talet. Då är det en präst längst bak där. Präster går att följa långt tillbaka men inte bonddrängar till exempel. Det var först på 1700-talet som bonddrängarna blev bokförda.

Tack vare digitaliseringen har släktforskningen blivit mycket mer effektiv.

– Innan digitaliseringen var det ganska svårt att få ut material. Man fick åka själv ner till arkiven och söka. I dag när allt är digitaliserat är det mycket lättare att söka, säger Bo Öberg.

I lördags besökte Riksarkivets Göteborgsavdelning Åmåls bibliotek för ett föredrag med titeln: Arkivresan – hållplats Åmål. Föredraget var tredje och sista delen i vårens föredragsserie med Åmåls släktforskare och Studieförbundet Vuxenskolan. Personalen från Landsarkivet i Göteborg berättade om vad som finns i deras arkiv och hur man hittar det man söker. Under hela föreläsningen flikades Åmålsexempel in och sista passet handlade enbart om Åmål. Landsarkivet hade med sig lokala exempel från både statliga myndigheters arkiv och enskilda arkiv.

– Åmål är nog den kommun vi har varit i som har allra mest att ösa ur, det finns otroligt mycket från Åmål. Så vi hoppas att detta blir ett smakprov som gör att ni blir sugna på att gräva vidare på egen hand. Vi har fått skärpa till oss för att inte ta med allt för många exempel, säger Malin Juvas från Landsarkivet till de 20-talet åhörare som hade samlats i Åmåls bibliotek.

Bo Öberg, ordförande i Åmåls släktforskare, vidareutvecklar resonemanget.

– Åmål är väldigt väl dokumenterat i och med att man blev stad väldigt tidigt. De ansvariga har varit duktiga på att bokföra och spara material. Personalen från landsarkivet blev förvånade över hur mycket det fanns sparat från Åmål, säger han.

Intresset för släktforskning är stort i Åmål. Den lokala föreningen, med 90 medlemmar, träffas varje månad och har tillgång till en egen lokal i biblioteket.

– Det är inte många släktforskarföreningar som finns i en offentlig lokal som vi gör, säger Bo Öberg.

Själv har han kommit långt i sin släktforskning.

– Jag har hakat på en annan som har släktforskat och då har vi kommit tillbaka till 1200-1300-talet. Då är det en präst längst bak där. Präster går att följa långt tillbaka men inte bonddrängar till exempel. Det var först på 1700-talet som bonddrängarna blev bokförda.

Tack vare digitaliseringen har släktforskningen blivit mycket mer effektiv.

– Innan digitaliseringen var det ganska svårt att få ut material. Man fick åka själv ner till arkiven och söka. I dag när allt är digitaliserat är det mycket lättare att söka, säger Bo Öberg.