2016-03-21 08:58

2016-03-21 08:58

Lustfyllt om emigranter

ÅMÅL: Radiojournalisten Elisabeth Renström föreläste på Kulturhuset

En jojo-åkande dalkulla, en bråkstake från Ärtemark och en skjutglad man från Kroppefjäll – om dem och några andra berättade radiojournalisten Elisabeth Renström på Åmåls Kulturhus i lördags.

Som programledare i den populära radioserien ”Släktband” har Elisabeth Renström gett röst åt hundratals intressanta livsöden. En av hennes personliga favoriter är Kroppefjällsonen Alexander Aronsson, som utvandrade till Alaska 1921. Där slog han sig ned i en ensligt belägen nybyggarstuga och livnärde sig på pälsjakt.

– Han verkar ha levt ett fritt liv under uppväxten i Kroppefjäll också. Redan som åttaåring sköt han sitt första villebråd, en grävling. Kärleken till vapen hängde med hela livet, berättar Elisabeth Renström, som baserade ett reportage på brev Alexander Aronsson skickade till en kamrat i Vänersborg.

– Breven handlar om jakten, ensamheten och kylan. Själv verkar han ha klarat sig ganska bra, men han berättar om andra som blev tokiga av ensamhet.

Cowboy först

Efter ankomsten till USA arbetade Alexander Aronsson nått år som cowboy i Montana och försörjde sig sedan som fiskare innan han hamnade i Alaskas vildmarker. Där blev han kvar fram till livets höst, då orken började tryta. De sista åren fördrev han genom att skjuta prick inomhus. Olagligt, men ett passande slut för en vapentok.

Ett annat dalsländskt livsöde som Elisabeth Renström har skildrat i ”Släktband” handlar om Karl Skoglund från Ärtemark. Under uppväxten var han väldigt vetgirig, men han hatade skolan, eftersom merparten av tiden ödslades på bibelläsning och bibelhistoria.

Som vuxen blev Karl Skoglund svartstämplad av sin arbetsgivare i Bengtsfors och tvingades emigrera till USA. Även där fick han snart rykte om sig att vara en upprorsman.

Följdes av FBI

– FBI hade en fil om Karl Skoglund där det bland annat stod att han hade försökt starta uppror mot militären under unionsupplösningen. Det var inte sant men innebar bland annat att han aldrig fick något amerikanskt medborgarskap, säger Elisabeth Renström.

Ytterligare en emigrant som hon berättade om på Kulturhuset var dalkullan Margareta Andersson Ljus. En av alla tusentals svenskar som återvände till USA i flera omgångar.

– De som utvandrade efter 1890 var oftast bönder som stack över Atlanten och jobbade några år för att bli skuldfria i Sverige. Men det räckte inte för alla. När familjen växte kunde det bli tre–fyra USA-vändor till, säger Elisabeth Renström.

Som programledare i den populära radioserien ”Släktband” har Elisabeth Renström gett röst åt hundratals intressanta livsöden. En av hennes personliga favoriter är Kroppefjällsonen Alexander Aronsson, som utvandrade till Alaska 1921. Där slog han sig ned i en ensligt belägen nybyggarstuga och livnärde sig på pälsjakt.

– Han verkar ha levt ett fritt liv under uppväxten i Kroppefjäll också. Redan som åttaåring sköt han sitt första villebråd, en grävling. Kärleken till vapen hängde med hela livet, berättar Elisabeth Renström, som baserade ett reportage på brev Alexander Aronsson skickade till en kamrat i Vänersborg.

– Breven handlar om jakten, ensamheten och kylan. Själv verkar han ha klarat sig ganska bra, men han berättar om andra som blev tokiga av ensamhet.

Cowboy först

Efter ankomsten till USA arbetade Alexander Aronsson nått år som cowboy i Montana och försörjde sig sedan som fiskare innan han hamnade i Alaskas vildmarker. Där blev han kvar fram till livets höst, då orken började tryta. De sista åren fördrev han genom att skjuta prick inomhus. Olagligt, men ett passande slut för en vapentok.

Ett annat dalsländskt livsöde som Elisabeth Renström har skildrat i ”Släktband” handlar om Karl Skoglund från Ärtemark. Under uppväxten var han väldigt vetgirig, men han hatade skolan, eftersom merparten av tiden ödslades på bibelläsning och bibelhistoria.

Som vuxen blev Karl Skoglund svartstämplad av sin arbetsgivare i Bengtsfors och tvingades emigrera till USA. Även där fick han snart rykte om sig att vara en upprorsman.

Följdes av FBI

– FBI hade en fil om Karl Skoglund där det bland annat stod att han hade försökt starta uppror mot militären under unionsupplösningen. Det var inte sant men innebar bland annat att han aldrig fick något amerikanskt medborgarskap, säger Elisabeth Renström.

Ytterligare en emigrant som hon berättade om på Kulturhuset var dalkullan Margareta Andersson Ljus. En av alla tusentals svenskar som återvände till USA i flera omgångar.

– De som utvandrade efter 1890 var oftast bönder som stack över Atlanten och jobbade några år för att bli skuldfria i Sverige. Men det räckte inte för alla. När familjen växte kunde det bli tre–fyra USA-vändor till, säger Elisabeth Renström.