2016-02-15 15:58

2016-02-15 15:58

Stor brist på svetsare i verkstads-Dalsland

ÅMÅL: IF Metall ser möjlighet att få nyanlända i arbete

Svetsare har blivit en akut bristvara i Dalsland. Problemet skulle kunna lösas med hjälp av nyanlända, tycker IF Metall.
– Det borde finnas folk med rätt kompetens i den gruppen, säger ombudsmannen Per Källvik.

Att enskilda industrier skriker efter en viss typ av yrkesfolk är inte speciellt ovanligt. Men för tillfället låter det likadant på flera olika håll i norra Dalsland. Företagare i såväl Åmål som Bengtsfors och Mellerud söker med ljus och lykta efter anställningsbara svetsare – utan att finna några gångbara spår.

– Vi har fått indikationer som tyder på att det finns en utbredd problematik när det gäller att få tag på svetsare, även genom bemanningsföretag. Det är lite oroväckande, säger Per Källvik, ombudsman på IF Metall Norra Älvsborg.

Levererar till andra

Det handlar framför allt om mindre verkstäder som är underleverantörer till industrier på den lokala, regionala och norska marknaden. Ett exempel är Åmålsföretaget Oso Manufacturing AB, som bland annat levererar delar till oljebranschen.

– Senast jag var i kontakt med ägaren behövde de några stycken svetsare, säger Per Källvik.

Det finns flera förklaringar till varför rekryteringsförsöken ofta misslyckas. Dels går många företag bra och behöver utöka samtidigt. Dels finns det inte längre lika många svetsare att få tag på i närområdet som tidigare.

– Det är positivt att fler och fler gymnasieelever söker till industriprogrammet igen. Men om vi går tillbaka några år, då var siffrorna låga, säger Per Källvik, och fortsätter:

– Dalsländska metallindustrier hade länge problem och flera var tvungna till uppsägningar. Det innebär att många svetsare redan har flyttat och fått jobb på andra platser.

Ett lokalt snabbspår

Kanske kan svetsarbristen ge en öppning till arbetsmarknaden för nyanlända. Så resonerar i alla fall Per Källvik, som menar att det borde finnas eftertraktad kompetens bland flyktingar som kommit till Åmål, Bengtsfors och Mellerud från exempelvis Syrien och Afghanistan under senare år.

– Om någon har arbetat som svetsare i sitt hemland, då kanske det bara handlar om validering för att kunna söka jobb här, säger Källvik.

Nationellt har regeringen etablerat så kallade snabbspår, som innebär att nyanlända personer snabbt ska komma i arbete som är relevant för individens utbildning, erfarenhet och intressen. Hittills har satsningen mest vänt sig till folk som vill arbeta med mat eller vård. Kanske skulle det kunna gå att få till någon slags dalsländsk variant med inriktning på svetsning, resonerar Per Källvik.

Språket är nyckeln

Arbetsförmedlaren Amina Hage Huber, som är arbetsgivaransvarig i Åmål, avfärdar inte tanken. Men hon är inte heller övertygad om att situationen kan lösas så enkelt som IF Metalls ombudsman hoppas.

– Vi har redan rätt bra koll på vad de nyanlända har gjort tidigare, sedan kanske det inte går att översätta erfarenheten till jobb i Sverige, säger Amina Hage Huber.

Genom validering är det relativt enkelt att befästa odokumenterade kunskaper och bristande kompetens kan lätt åtgärdas med kompletterande utbildning. Därmed inte sagt att den nyanlände direkt efteråt är redo att ge sig ut på arbetsmarknaden.

– Det handlar inte bara om yrkesskicklighet, man måste också ha med sig språket, säger Amina Hage Huber, som menar att det är svårt att komma in på en arbetsplats om man inte kan kommunicera kring fikabordet eller ta del av säkerhetsinstruktioner och dylikt.

Att enskilda industrier skriker efter en viss typ av yrkesfolk är inte speciellt ovanligt. Men för tillfället låter det likadant på flera olika håll i norra Dalsland. Företagare i såväl Åmål som Bengtsfors och Mellerud söker med ljus och lykta efter anställningsbara svetsare – utan att finna några gångbara spår.

– Vi har fått indikationer som tyder på att det finns en utbredd problematik när det gäller att få tag på svetsare, även genom bemanningsföretag. Det är lite oroväckande, säger Per Källvik, ombudsman på IF Metall Norra Älvsborg.

Levererar till andra

Det handlar framför allt om mindre verkstäder som är underleverantörer till industrier på den lokala, regionala och norska marknaden. Ett exempel är Åmålsföretaget Oso Manufacturing AB, som bland annat levererar delar till oljebranschen.

– Senast jag var i kontakt med ägaren behövde de några stycken svetsare, säger Per Källvik.

Det finns flera förklaringar till varför rekryteringsförsöken ofta misslyckas. Dels går många företag bra och behöver utöka samtidigt. Dels finns det inte längre lika många svetsare att få tag på i närområdet som tidigare.

– Det är positivt att fler och fler gymnasieelever söker till industriprogrammet igen. Men om vi går tillbaka några år, då var siffrorna låga, säger Per Källvik, och fortsätter:

– Dalsländska metallindustrier hade länge problem och flera var tvungna till uppsägningar. Det innebär att många svetsare redan har flyttat och fått jobb på andra platser.

Ett lokalt snabbspår

Kanske kan svetsarbristen ge en öppning till arbetsmarknaden för nyanlända. Så resonerar i alla fall Per Källvik, som menar att det borde finnas eftertraktad kompetens bland flyktingar som kommit till Åmål, Bengtsfors och Mellerud från exempelvis Syrien och Afghanistan under senare år.

– Om någon har arbetat som svetsare i sitt hemland, då kanske det bara handlar om validering för att kunna söka jobb här, säger Källvik.

Nationellt har regeringen etablerat så kallade snabbspår, som innebär att nyanlända personer snabbt ska komma i arbete som är relevant för individens utbildning, erfarenhet och intressen. Hittills har satsningen mest vänt sig till folk som vill arbeta med mat eller vård. Kanske skulle det kunna gå att få till någon slags dalsländsk variant med inriktning på svetsning, resonerar Per Källvik.

Språket är nyckeln

Arbetsförmedlaren Amina Hage Huber, som är arbetsgivaransvarig i Åmål, avfärdar inte tanken. Men hon är inte heller övertygad om att situationen kan lösas så enkelt som IF Metalls ombudsman hoppas.

– Vi har redan rätt bra koll på vad de nyanlända har gjort tidigare, sedan kanske det inte går att översätta erfarenheten till jobb i Sverige, säger Amina Hage Huber.

Genom validering är det relativt enkelt att befästa odokumenterade kunskaper och bristande kompetens kan lätt åtgärdas med kompletterande utbildning. Därmed inte sagt att den nyanlände direkt efteråt är redo att ge sig ut på arbetsmarknaden.

– Det handlar inte bara om yrkesskicklighet, man måste också ha med sig språket, säger Amina Hage Huber, som menar att det är svårt att komma in på en arbetsplats om man inte kan kommunicera kring fikabordet eller ta del av säkerhetsinstruktioner och dylikt.