2016-01-29 21:16

2016-01-29 21:16

"Vi var tvungna att göra något nu åt skolan"

ÅMÅL: Barn- och utbildningsnämndens ordförande förstår föräldrarnas oro, men status quo var inget alternativ

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Olle Eriksson (S) förstår att beslutet om att flytta skolelever i Åmåls tätort väcker oro. Det är ett beslut som konkret förändrar familjers vardag.

De som protesterat har genomgående tyckt att skolorna ska vara kvar som de är, men det var inget tänkbart alternativ, menar Olle Eriksson.

– Hade vi inte gjort något nu, hade vi förlorat ett år.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Olle Eriksson (S) och förvaltningschefen Catrik Eriksson beskriver situationen i Åmåls grundskolor som akut. Den bristande integrationen där Södra skolan samlar den stora merparten av alla elever med annat modersmål är en del av problemet, men inte hela.

Det handlar också om att Rösparksskolan inte räcker till för alla barn som bor i de norra stadsdelarna, med trängseln i matsalen som den största stötestenen. Som prognosen ser ut för hösten, kommer 78 av 126 elever som ska börja förskoleklass att höra till det som traditionellt varit Rösparksskolans upptagningsområde.

Brev till Skolverket

Dessutom har lärarbristen på kort tid blivit ett överhängande problem. Kommunchef Jeanette Lämmel har fått i uppdrag att skriva till Skolverket och beskriva kommunens svårigheter med att rekrytera behöriga lärare. Till vissa utlysta tjänster har kommunen fått noll sökande och på tisdag hålls ett särskilt möte för att försöka rekrytera vikarier till skolorna. Omorganisationen, med ett gemensamt rektorsområde för Åmåls tätort, ska göra det enklare för lärarna att hjälpas åt i arbetslag. Betygen i årskurs sex får endast sättas av behöriga ämneslärare.

Stor besvikelse

Besvikelsen bland de många föräldrar som engagerat sig mot skolflytten är stor. De hade hoppats att politikerna skulle ha lyssnat på dem.

Olle Eriksson (S) säger att han uppskattar att så många föräldrar framfört sina åsikter. Men han säger också att problemen med den nuvarande organisationen är såpass allvarliga att det inte är hållbart att behålla den.

Ser ingen bättre lösning

Någon förändring måste till, och då kan han inte se någon bättre lösning än det förslag som antogs av nämnden:

– Det genomgående förslaget från dem som protesterade var att låta allt vara som det är och vänta. Men det finns inget som talar för att situationen kommer att förändras. Hade vi inte gjort något nu, hade vi förlorat ett år.

Eftersom det handlar om en organisationsfråga, skulle rektorer och förvaltning ha kunnat fatta beslutet själva, säger Olle Eriksson. Men det var aldrig aktuellt.

– Det hade inte varit rättvist mot tjänstemännen. Det är ett hett ämne och många är intresserade. Det finns ett tryck från våra medborgare. Då är det rätt att det blir ett politiskt beslut.

Hantera problemen

Att frivilligt lyfta frågan ännu högre, till kommunfullmäktige, som flera fullmäktigeledamöter anser vore angeläget, diskuterades inte i nämnden.

– Det är heller ingen i oppositionen som under resans gång har väckt den frågan, säger Olle Eriksson.

Han inser att det finns problem med den nya skolorganisationen, inte minst med trafiksituationen. Men han tror att de problemen kommer att gå att lösa på ett tillfredsställande sätt.

Moderaten Ann Ottosson reserverade sig mot barn- och utbildningsnämndens beslut. Hon anser att omorganisationen kunde ha väntat till dess att det är bestämt om Åmåls tätort ska ha en eller två kommunala låg- och mellanstadieskolor. Det lades även ett tilläggsyrkande i nämnden, men protokollet är ännu inte justerat.

Ingen debatt i fullmäktige

Tomas Lindström (–) hade i december lämnat in en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Olle Eriksson (S) om skolans omorganisation. Frågan sköts då upp till januari.

Tomas Lindström var följaktligen mycket upprörd när nämndens beslut presenterades som ett fullbordat faktum för fullmäktige. I och med det berövades han chansen att debattera frågan. Han anser att Olle Eriksson både mörkat beslutet och duckat för debatten och kallar det för ”skamligt”.

”Principiell betydelse”

Kjell Kaså (C) hade ställt en fråga till Olle Eriksson i samma ämne till januarimötet. Även den blev överspelad. Kaså drar paralleller till när landsbygdsskolorna lades ned och tycker att majoritetspolitikerna borde ta ett tydligare ansvar för svåra beslut.

– Min kritik gäller handläggningen, egentligen inte själva beslutet, för jag har inget bättre förslag, säger han.

Kjell Kaså anser att frågan är av så stor principiell betydelse att det borde vara kommunfullmäktige som fattar beslut. Han fick på den punkten medhåll av Tomas Lindström och Barbro Spjuth (M). Michael Karlsson (S) försvarade däremot beslutsnivån och hänvisade till att delegationsordningen för organisationsfrågor är tydlig.

”Göra så gott vi kan”

Kurt Svensson (C) uttryckte medkänsla för ett svårt beslut och respekt för att nämnden nått ett resultat. Christer Törnell (KD) anser att det är rätt beslut, det förslag som orsakar minst smärta i långa loppet:

– Vi får göra så gott vi kan, för att göra det så bra vi kan.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Olle Eriksson (S) och förvaltningschefen Catrik Eriksson beskriver situationen i Åmåls grundskolor som akut. Den bristande integrationen där Södra skolan samlar den stora merparten av alla elever med annat modersmål är en del av problemet, men inte hela.

Det handlar också om att Rösparksskolan inte räcker till för alla barn som bor i de norra stadsdelarna, med trängseln i matsalen som den största stötestenen. Som prognosen ser ut för hösten, kommer 78 av 126 elever som ska börja förskoleklass att höra till det som traditionellt varit Rösparksskolans upptagningsområde.

Brev till Skolverket

Dessutom har lärarbristen på kort tid blivit ett överhängande problem. Kommunchef Jeanette Lämmel har fått i uppdrag att skriva till Skolverket och beskriva kommunens svårigheter med att rekrytera behöriga lärare. Till vissa utlysta tjänster har kommunen fått noll sökande och på tisdag hålls ett särskilt möte för att försöka rekrytera vikarier till skolorna. Omorganisationen, med ett gemensamt rektorsområde för Åmåls tätort, ska göra det enklare för lärarna att hjälpas åt i arbetslag. Betygen i årskurs sex får endast sättas av behöriga ämneslärare.

Stor besvikelse

Besvikelsen bland de många föräldrar som engagerat sig mot skolflytten är stor. De hade hoppats att politikerna skulle ha lyssnat på dem.

Olle Eriksson (S) säger att han uppskattar att så många föräldrar framfört sina åsikter. Men han säger också att problemen med den nuvarande organisationen är såpass allvarliga att det inte är hållbart att behålla den.

Ser ingen bättre lösning

Någon förändring måste till, och då kan han inte se någon bättre lösning än det förslag som antogs av nämnden:

– Det genomgående förslaget från dem som protesterade var att låta allt vara som det är och vänta. Men det finns inget som talar för att situationen kommer att förändras. Hade vi inte gjort något nu, hade vi förlorat ett år.

Eftersom det handlar om en organisationsfråga, skulle rektorer och förvaltning ha kunnat fatta beslutet själva, säger Olle Eriksson. Men det var aldrig aktuellt.

– Det hade inte varit rättvist mot tjänstemännen. Det är ett hett ämne och många är intresserade. Det finns ett tryck från våra medborgare. Då är det rätt att det blir ett politiskt beslut.

Hantera problemen

Att frivilligt lyfta frågan ännu högre, till kommunfullmäktige, som flera fullmäktigeledamöter anser vore angeläget, diskuterades inte i nämnden.

– Det är heller ingen i oppositionen som under resans gång har väckt den frågan, säger Olle Eriksson.

Han inser att det finns problem med den nya skolorganisationen, inte minst med trafiksituationen. Men han tror att de problemen kommer att gå att lösa på ett tillfredsställande sätt.

Moderaten Ann Ottosson reserverade sig mot barn- och utbildningsnämndens beslut. Hon anser att omorganisationen kunde ha väntat till dess att det är bestämt om Åmåls tätort ska ha en eller två kommunala låg- och mellanstadieskolor. Det lades även ett tilläggsyrkande i nämnden, men protokollet är ännu inte justerat.

Ingen debatt i fullmäktige

Tomas Lindström (–) hade i december lämnat in en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Olle Eriksson (S) om skolans omorganisation. Frågan sköts då upp till januari.

Tomas Lindström var följaktligen mycket upprörd när nämndens beslut presenterades som ett fullbordat faktum för fullmäktige. I och med det berövades han chansen att debattera frågan. Han anser att Olle Eriksson både mörkat beslutet och duckat för debatten och kallar det för ”skamligt”.

”Principiell betydelse”

Kjell Kaså (C) hade ställt en fråga till Olle Eriksson i samma ämne till januarimötet. Även den blev överspelad. Kaså drar paralleller till när landsbygdsskolorna lades ned och tycker att majoritetspolitikerna borde ta ett tydligare ansvar för svåra beslut.

– Min kritik gäller handläggningen, egentligen inte själva beslutet, för jag har inget bättre förslag, säger han.

Kjell Kaså anser att frågan är av så stor principiell betydelse att det borde vara kommunfullmäktige som fattar beslut. Han fick på den punkten medhåll av Tomas Lindström och Barbro Spjuth (M). Michael Karlsson (S) försvarade däremot beslutsnivån och hänvisade till att delegationsordningen för organisationsfrågor är tydlig.

”Göra så gott vi kan”

Kurt Svensson (C) uttryckte medkänsla för ett svårt beslut och respekt för att nämnden nått ett resultat. Christer Törnell (KD) anser att det är rätt beslut, det förslag som orsakar minst smärta i långa loppet:

– Vi får göra så gott vi kan, för att göra det så bra vi kan.