2016-01-13 15:22

2016-01-13 15:22

Skolmöte hettade till under frågestund

ÅMÅL: Frågor om flyktingmottagning och busslösningar

Ilska, oro och frustration: känslorna svallade när vårdnadshavare till elever fick säga sitt om framtidens grundskola i Åmåls centralort.
Omkring hundra personer deltog vid tisdagens informationsmöte på Karlbergsteatern, där det också överlämnades protestlistor.

Inför läsåren 2016–2017 och 2017–2018 föreslår enheten grundskola i Åmål flera förändringar av organisationen. Tanken är att förvandla Rösparksskolan till ett renodlat lågstadium för årskurs ett–tre, samt förskoleklasser, medan Södra skolan tar hand om fyror, femmor och sexor. På så vis hoppas man komma till bukt med de utmaningar som uppstått genom den oväntat höga inflyttning som Åmål har upplevt på sistone. Sammantaget handlar det om att förbättra integrationen, motverka lärarbrist och framför allt minska trängseln i lokalerna.

– Vid årsskiftet kom klara lagändringar för hur kommunerna ska hantera nyanlända. Givetvis har vi varit tvungna att ta hänsyn till dem i förslaget, säger Catrin Eriksson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

500 protesterar

Tisdagskvällens informationsmöte på Karlbergsteatern var endast öppet för vårdnadshavare med barn på de berörda skolorna. Några hade tagit med sig protestlistor med närmare 500 underskrifter, som överlämnades till barn- och utbildningsnämnden.

– Vi tycker det är rent vansinne med omplacering av elever, inte minst ur miljösynpunkt, säger Ulf Danielsson, en av initiativtagarna.

Eftersom förslaget innebär att många elever får längre väg till skolan krävs det omfattande busstransporter genom Åmål.

Den tilltänkta lösningen diskuterades även flitigt under mingelstunden, som var tänkt att avsluta mötet.

Mingel blev frågestund

Trängsel uppstod i foajén när en handfull tjänstemän, rektorer och politiker ställdes inför cirka 100 bekymrade, uppretade och frågvisa vårdnadshavare.

– Vi är lite besvikna på det här upplägget. Det vore bättre om alla kunde höra vad andra frågar, säger mammorna Sara Stålhandske och Jenny Fredriksson.

Åsikten delade de med andra och när tonläget i folkmassan började höjas bestämdes det helt sonika att minglet skulle ersättas med en frågestund i aulan.

Några ville veta om tjänstemännen verkligen har tänkt igenom alla möjligheter att få plats med de växande barnkullarna, utan att behöva organisera om hela grundskolan.

– Ja, det finns inga lediga lokaler där vi med kort varsel och till rimlig kostnad kan flytta in, meddelade Catrin Eriksson.

Bussar och nyanlända

De flesta frågorna handlade ändå om hur bussningen ska gå till och varför Åmål har tagit emot så många nyanlända.

– Det är en ohållbar situation, sade en pappa, som menar att kommuninvånare drabbas av att de flesta nyanlända bosätter sig i närheten av Södra skolan.

Det är en förklaring till varför 57 procent av skolans elever i nuläget har annat modersmål än svenska.

– Vi hade gärna gjort någonting åt saken, om vi hade kunnat förutse hur det blivit. Men det tror jag inte att någon hade kunnat göra på förhand, säger Catrin Eriksson, som också påpekade att de flesta utlandsfödda som kommer till Åmål har permanent uppehållstillstånd och därmed rätt att bo var de vill.

I samband med mötet bildades även en arbetsgrupp för vårdnadshavare. Dessa ska vara med och utforma framtidens grundskola i Åmål. Den första av sju som anmälde sig på plats är Miriam Björklund.

– Jag har ganska många synpunkter på förslaget och tror att jag kan bidra utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, säger hon.

Framförallt tycker Miriam Björklund att kommunen har lagt ribban för lågt när de bara vill få plats med eleverna.

– Skolan måste vara attraktiv för att locka kompetenta lärare.

Inför läsåren 2016–2017 och 2017–2018 föreslår enheten grundskola i Åmål flera förändringar av organisationen. Tanken är att förvandla Rösparksskolan till ett renodlat lågstadium för årskurs ett–tre, samt förskoleklasser, medan Södra skolan tar hand om fyror, femmor och sexor. På så vis hoppas man komma till bukt med de utmaningar som uppstått genom den oväntat höga inflyttning som Åmål har upplevt på sistone. Sammantaget handlar det om att förbättra integrationen, motverka lärarbrist och framför allt minska trängseln i lokalerna.

– Vid årsskiftet kom klara lagändringar för hur kommunerna ska hantera nyanlända. Givetvis har vi varit tvungna att ta hänsyn till dem i förslaget, säger Catrin Eriksson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

500 protesterar

Tisdagskvällens informationsmöte på Karlbergsteatern var endast öppet för vårdnadshavare med barn på de berörda skolorna. Några hade tagit med sig protestlistor med närmare 500 underskrifter, som överlämnades till barn- och utbildningsnämnden.

– Vi tycker det är rent vansinne med omplacering av elever, inte minst ur miljösynpunkt, säger Ulf Danielsson, en av initiativtagarna.

Eftersom förslaget innebär att många elever får längre väg till skolan krävs det omfattande busstransporter genom Åmål.

Den tilltänkta lösningen diskuterades även flitigt under mingelstunden, som var tänkt att avsluta mötet.

Mingel blev frågestund

Trängsel uppstod i foajén när en handfull tjänstemän, rektorer och politiker ställdes inför cirka 100 bekymrade, uppretade och frågvisa vårdnadshavare.

– Vi är lite besvikna på det här upplägget. Det vore bättre om alla kunde höra vad andra frågar, säger mammorna Sara Stålhandske och Jenny Fredriksson.

Åsikten delade de med andra och när tonläget i folkmassan började höjas bestämdes det helt sonika att minglet skulle ersättas med en frågestund i aulan.

Några ville veta om tjänstemännen verkligen har tänkt igenom alla möjligheter att få plats med de växande barnkullarna, utan att behöva organisera om hela grundskolan.

– Ja, det finns inga lediga lokaler där vi med kort varsel och till rimlig kostnad kan flytta in, meddelade Catrin Eriksson.

Bussar och nyanlända

De flesta frågorna handlade ändå om hur bussningen ska gå till och varför Åmål har tagit emot så många nyanlända.

– Det är en ohållbar situation, sade en pappa, som menar att kommuninvånare drabbas av att de flesta nyanlända bosätter sig i närheten av Södra skolan.

Det är en förklaring till varför 57 procent av skolans elever i nuläget har annat modersmål än svenska.

– Vi hade gärna gjort någonting åt saken, om vi hade kunnat förutse hur det blivit. Men det tror jag inte att någon hade kunnat göra på förhand, säger Catrin Eriksson, som också påpekade att de flesta utlandsfödda som kommer till Åmål har permanent uppehållstillstånd och därmed rätt att bo var de vill.

I samband med mötet bildades även en arbetsgrupp för vårdnadshavare. Dessa ska vara med och utforma framtidens grundskola i Åmål. Den första av sju som anmälde sig på plats är Miriam Björklund.

– Jag har ganska många synpunkter på förslaget och tror att jag kan bidra utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, säger hon.

Framförallt tycker Miriam Björklund att kommunen har lagt ribban för lågt när de bara vill få plats med eleverna.

– Skolan måste vara attraktiv för att locka kompetenta lärare.