2015-11-13 17:26

2015-11-13 17:26

Hotet växer på kanterna

ÅMÅL: Våldsbejakande extremism har kopplingar till Dalsland

Medan högerextrema krafter ibland gör sig påminda i Åmåls gatubild, så sker den religiöst motiverade radikaliseringen lite under radarn.
– Vi har haft islamistiska rekryteringar även i Dalsland, säger kommunpolisen Peter Torstensson.

Ett 30-tal representanter för de fem Dalslandskommunerna samlades i går på Stadshuset i Åmål för att diskutera extremism.

– All typ av extremism är lika hotfull. De har alltid ett syfte att störa den ordning som vi har, säger kommunalrådet Michael Karlsson (S).

Egentligen skulle ex-politikern Mona Sahlin medverka vid mötet, men hon var tvungen att ställa in. I stället blev det hennes huvudsekreterare Daniel Norlander som representerade staten. Både Sahlin och Norlander arbetar för utredningen ”En nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”.

– Jag är glad över att se vilken samverkan som redan finns kring dessa frågor i Dalsland. Det borgar för ett bra förebyggande arbete, säger Daniel Norlander.

Inga nya strukturer

Alla frågor som rör extremism i Åmål, Bengtsfors, Mellerud, Dals-Ed och Färgelanda behandlas sedan en tid tillbaka under den gemensamma paraplyorganisationen Dalslands-Brå.

– Vårt första tips är alltid: Bygg inga nya strukturer, satsa på det som redan finns. Vanliga fritidsledare brukar exempelvis vara duktiga på att ta diskussionen med ungdomar, säger Daniel Norlander.

Om det är någonting han saknar i det dalsländska upplägget, så är det en konkret handlingsplan. Ett slags manual som alla anställda kan arbeta efter, oavsett om man är politiker eller skolvaktmästare.

– Det behövs också en ny vokabulär. Det räcker inte längre med att bara hålla utkik efter hakkors, man bör också vara vaksam om någon börjar använda IS-flaggan som bakgrund på Facebook, säger Daniel Norlander.

Inte längre isolerat

Kommunpolisen Peter Torstensson minns inte när det senast inträffade ett allvarligt våldsdåd med extremistiska förtecken i Åmål. Ändå hissar han en liten varningsflagga.

– Dalsland är en del av Sverige. Förr var vi mer isolerade från företeelser som brukar kopplas till storstäderna, men så är det inte nu, säger Peter Torstensson.

På senare år, i takt med att flyktingmottagandet ökat, har Dalslandspolisen märkt av en ökad politisk rörlighet, både på den extrema höger- och vänsterflanken. I sällsynta fall har det också hänt att ungdomar från Dalsland blivit rekryterade till islamistiska rörelser.

– Primärt är det här en fråga för Säkerhetspolisen, säger Peter Torstensson. Det vi kan göra är att vidareförmedla de fall vi får in.

Ett 30-tal representanter för de fem Dalslandskommunerna samlades i går på Stadshuset i Åmål för att diskutera extremism.

– All typ av extremism är lika hotfull. De har alltid ett syfte att störa den ordning som vi har, säger kommunalrådet Michael Karlsson (S).

Egentligen skulle ex-politikern Mona Sahlin medverka vid mötet, men hon var tvungen att ställa in. I stället blev det hennes huvudsekreterare Daniel Norlander som representerade staten. Både Sahlin och Norlander arbetar för utredningen ”En nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”.

– Jag är glad över att se vilken samverkan som redan finns kring dessa frågor i Dalsland. Det borgar för ett bra förebyggande arbete, säger Daniel Norlander.

Inga nya strukturer

Alla frågor som rör extremism i Åmål, Bengtsfors, Mellerud, Dals-Ed och Färgelanda behandlas sedan en tid tillbaka under den gemensamma paraplyorganisationen Dalslands-Brå.

– Vårt första tips är alltid: Bygg inga nya strukturer, satsa på det som redan finns. Vanliga fritidsledare brukar exempelvis vara duktiga på att ta diskussionen med ungdomar, säger Daniel Norlander.

Om det är någonting han saknar i det dalsländska upplägget, så är det en konkret handlingsplan. Ett slags manual som alla anställda kan arbeta efter, oavsett om man är politiker eller skolvaktmästare.

– Det behövs också en ny vokabulär. Det räcker inte längre med att bara hålla utkik efter hakkors, man bör också vara vaksam om någon börjar använda IS-flaggan som bakgrund på Facebook, säger Daniel Norlander.

Inte längre isolerat

Kommunpolisen Peter Torstensson minns inte när det senast inträffade ett allvarligt våldsdåd med extremistiska förtecken i Åmål. Ändå hissar han en liten varningsflagga.

– Dalsland är en del av Sverige. Förr var vi mer isolerade från företeelser som brukar kopplas till storstäderna, men så är det inte nu, säger Peter Torstensson.

På senare år, i takt med att flyktingmottagandet ökat, har Dalslandspolisen märkt av en ökad politisk rörlighet, både på den extrema höger- och vänsterflanken. I sällsynta fall har det också hänt att ungdomar från Dalsland blivit rekryterade till islamistiska rörelser.

– Primärt är det här en fråga för Säkerhetspolisen, säger Peter Torstensson. Det vi kan göra är att vidareförmedla de fall vi får in.